Manuell transkribering – en förutsättning för AI-framgång

Har du testat Riksarkivets nya möjlighet att fritextsöka i över en miljon handskrivna dokument? För en tid sedan lanserade vi en ny sökmöjlighet som är möjlig tack vare artificiell intelligens. Men för att vår AI-modell ska fungera bra behöver vi träningstext och rättningshjälp från vana handskriftsläsare som Maria Landin och Ulf Berggren.

I ett samarbete mellan Riksarkivet och släktforskare i form av projektet Transkriberingsnod Sverige: maskintolkning och medborgarforskning har manuell transkribering av stora mängder historiska dokument skapat helt nödvändiga träningsdata för att utveckla AI-modellen. Projektet, som pågått under tre år, har finansierats av Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet. Det avslutats nu i samband med lanseringen.

Ulf Berggren och Maria Landin. Emre Olgun, Riksarkivet. CC BY 4.0

Intressant och lärorikt uppdrag

– Det ska bli väldigt spännande att se hur den nya söktjänsten kommer se ut och fungera, säger Maria Landin när hon besöker Riksarkivet några veckor innan lansering. Hon är en av dem som jobbat i projektet. Mot ersättning har ca 8 timmar i veckan lagts på att transkribera och rätta texter, totalt närmare 1250 arbetstimmar under åren som projektet pågått. Det har varit ett otroligt intressant uppdrag och jag har lärt sig mycket, både om tolkning av text men också om tiden som texterna skrevs i, säger Maria som framförallt arbetat med arkiv som handlar om trolldomsrättegångar under 1600-talet.

Arkivkällor tillgängliga på helt nytt sätt

Ulf Berggren har funnits med i projektet i samma omfattning som Maria men han har också haft tre volontärer som han handlett i arbetet med att transkribera handskrivna text. Ulf har framförallt haft fokus på arkivet efter Svea hovrätt och som erfaren släktforskare med anor i Mellansverige har många bekanta namn passerat förbi under arbetet.

– Redan under det första arbetspasset så dök personer som ingått i min egen forskning upp i rättegångs­materialet, berättar Ulf. Men att hitta kopplingar till egen släkt är ju mest en bonus, den stora vinsten med det här arbetet är ju att många fler än vad som är fallet idag kommer kunna använda arkiven. Källorna blir tillgängliga på ett helt nytt sätt för fler genom nya sätt att söka och med handskriften tolkad, säger Ulf.

Maria summerar projektet med att hon hoppas på mer av den här typen av samarbete mellan medborgarforskare och Riksarkivet. Det finns många inom exempelvis släktforskarrörelsen som har stora kunskaper och en vilja att hjälpa andra, en resurs som bara väntar på att tas tillvara.

Värdefulla kunskaper kan tas tillvara

Riksarkivets forskningsledare Olof Karsvall summerar sina intryck efter projektets avslut:

– Det har varit mycket givande att arbeta tillsammans med Ulf och Maria i detta projekt. Deras djupa kunskap om att läsa och tolka äldre arkivmaterial, i kombination med deras noggrannhet och uthållighet, har starkt bidragit till modellens framgång.

Deras engagemang genom hela processen – från materialurval till modellträning och korrigering – har gett oss värdefulla insikter om hur medskapande kan fungera i praktiken. Det är ett arbetssätt vi gärna vill fortsätta utveckla framöver. Läs mer om Riksarkivets nya sökmöjligheter i tidigare nyhet! 

Om Maria och Ulf

• Maria Landin är ordförande i Nynäshamns släktforskarförening och har en bakgrund som arkeolog och kommunantikvarie. Hon är verksam som författare till lokalhistoriska böcker, guide, kursledare och föreläsare.
• Ulf Berggren är ordförande i Storstockholms släktforskarförening och arbetar professionellt med släktforskning. Han är också verksam som kursledare och medverkar regelbundet i flera olika tidskrifter och har skrivit ett flertal böcker, bland annat en handbok i handskriftsläsning.