Tre kronor och kunglig krona
En symbol med tre kronor är alltid skyddad enligt lag. En så kallad öppen krona är inte skyddad som officiell beteckning, men bör inte utformas så den påminner om öppna kronor i lilla riksvapnet om den ska användas av andra än statliga myndigheter.
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen definierar lilla riksvapnet som tre öppna kronor ordnade två över en. Enligt svensk praxis betraktas tre kronor som förväxlingsbara med lilla riksvapnet även när de är ställda i bjälke (i vågrät rad), i stolpe (i lodrät rad) eller i annan kombination. En symbol med tre kronor är således alltid skyddad enligt lag. Hur kronorna är designade i sig spelar ingen roll i sammanhanget, även om deras design kraftigt avviker från statens sedvanliga utformning. Det räcker således att kronorna uppfattas som öppna kronor eller är förväxlingsbara med öppna kronor, för att användningen av tre kronor ska anses som tillståndspliktig.
En symbol med tre kronor är alltid skyddad enligt lag. Hur kronorna är ordnade, eller designade i sig, spelar ingen roll i sammanhanget, även om deras design kraftigt avviker från statens sedvanliga utformning. Det räcker således att kronorna uppfattas som öppna kronor eller är förväxlingsbara med öppna kronor, för att användningen av tre kronor ska anses som tillståndspliktig: exempel på lilla riksvapnet i olika former och ordningar.
Så kallad öppen krona, det vill säga en ensam krona utan de slutna byglarna som är karakteristiska för kunglig krona, är inte skyddad som officiell beteckning. Det betyder dock inte att den utan vidare fritt får användas. Om kontexter eller symboler i vilka kronan används skapar, antingen som helheter eller i vissa delar, intryck av att symbolen har officiell karaktär, kan ansökan om tillstånd avslås.
När en öppen krona används av andra än statliga myndigheter bör den inte utformas i en design som påminner om öppna kronor i lilla riksvapnet (relativt kantig yttre form med klöverblad). I övrigt bör upphovsrätt beaktas vid utformningen.
Kunglig krona
Svenska myndigheter har rätt att använda kunglig krona, dvs. sluten bygelkrona, som myndighetens symbol eller som en del av myndighetens symbol. Kunglig krona är en del av riksvapnet samt ett statsemblem i sig (statens ”rangtecken”) och är som sådan skyddad enligt lag.
Endast statliga myndigheter och aktörer tillhörande den svenska staten har rätt att använda kunglig krona. Andra juridiska personer som vill använda kunglig krona måste ansöka om tillstånd att använda officiell beteckning. Tillståndsmyndigheten är Patent- och registreringsverket. Tillstånd ges i princip endast om särskilda skäl föreligger, alla har dock rätt att ansöka.
Den kungliga kronan består huvudsakligen av en ring med fem synliga blad, fem
synliga slutna byglar och på toppen ett riksäpple med ett kors. Bladen utformas oftast som smultronblad men de kan ha även andra former, exempelvis klöverblad. Exempel på kungliga kronor i
både färg och svartvitt visas nedan. På förenklade kronor kan pärlor och ädelstenar uteslutas.
Om kronan förekommer i en bild med mer än en färg, så är den alltid av guld, vilket kan
ersättas med gul kulör, lämpligen PMS 109 eller 116. Lämplig blå kulör är PMS 300 och rött
PMS 186 (se även avsnitt om heraldiska färger). Pärlorna är av silver eller vita. Kronfodret
är i purpur, PMS 220, men kan ersättas med rött i förenklade avbildningar av kronan.
Kronan kan även avbildas i en färg (monokromt), exempelvis svart eller grå.
I Norden har kungarikenas kronor ett karakteristiskt utseende som gör att man redan
på kronans form kan se vilket land kronan tillhör. Formen har även en historisk förankring genom
att den alltsedan medeltiden förekommit som en symbol för kungen och för statsmakten.
Därför är det viktigt att respektera den svenska kronans karakteristiska drag.
Kunglig krona är dock alltid skyddad enligt lag, oavsett form, stil eller färg.
