Vänligen vänta medan sidan laddas…
Vänligen vänta medan sidan laddas…
Efter att allmän och lika rösträtt införts fortsatte demokratin att utvecklas i Sverige. Folkomröstningar blev ett sätt att låta medborgarna ta ställning i viktiga samhällsfrågor. En av de mest uppmärksammade var folkomröstningen om kärnkraft 1980, då väljare över hela landet skulle ta ställning till hur Sveriges framtida energiförsörjning skulle se ut. Debatten engagerade politiska partier, miljörörelser, organisationer och enskilda medborgare, som alla försökte påverka opinionen.
Du inleder lektionen med Riksarkivets PowerPoint-presentation och bakgrundstext om Sveriges folkomröstningar samt kärnkraftsdebatten inför folkomröstningen 1980. Därefter arbetar eleverna i grupper med dokument från kampanjer och opinionsbildning kring kärnkraftsfrågan. Först undersöker de hur människor mobiliserades genom upprop, demonstrationer och aktivism. Sedan analyserar de hur olika aktörer försökte påverka väljare genom argument, känslor och retorik i kampanjmaterial och debattinlägg.
Lektionen avslutas med en gemensam uppsamling där eleverna jämför olika sätt att påverka opinionen och diskuterar vilken roll, engagemang, argumentation och deltagande spelar i en demokrati. Allt stöd finns i materialet – PowerPoint, bakgrundstext, dokument och lärarhandledning – och lektionen är planerad för 60–90 minuter.
Läraren inleder lektionen med en presentation om Sveriges folkomröstningar samt om folkomröstningen 1980, där de tre linjerna förklaras i korthet. Som stöd finns Riksarkivets PowerPoint och bakgrundstext.
Under 1970-talet växte en stark opinion mot kärnkraft i Sverige. Miljörörelser, som fältbiologerna, och andra engagerade grupper organiserade protester och kampanjer för att påverka både politiker och väljare. Efter en kärnkraftsolycka i USA 1979 ökade oron ytterligare, och frågan blev så omstridd att den avgjordes genom en folkomröstning 1980.
I denna övning undersöker eleverna i samma grupper som vid tidigare lektion hur människor och rörelser försökte mobilisera andra att engagera sig – och vad det säger om hur demokrati fungerar i praktiken.
Följande frågor besvaras av eleverna efter att de har läst: “Marsch – Vi möts vid Barsebäck” och “Gör något i skolan”.
I denna övning undersöker eleverna, i grupper om 2 –3 stycken, hur politiska aktörer kan försöka påverka väljare inför en folkomröstning.
Genom att analysera ett kampanjbrev och en kritisk kommentar till detta får de syn på hur argument, känslor och retorik används för att övertyga – och hur olika sidor i en debatt försöker vinna stöd.
Följande frågor besvaras:
Del A – “Brev till er som är föräldrar”
Del B – ”Linje 3:s brev till föräldrar” (kritik och kommentar från motståndarsidan).
Del C – Jämförelse och reflektion
Läraren samlar ihop klassen och går igenom deras svar och reflektioner.
Läraren avslutar lektionen med att påminna eleverna om att examination av skolpaketet om demokrati kräver instudering av dokumenten de arbetat med under lektion 1 och 2.
De behöver även läsa den bakgrundstext kopplad till lektionspaketet som finns tillgänglig via Riksarkivets hemsida.
