Sveriges demokratisering – lektion 1 (för lärare)

1. Inledning – Vad är demokrati? (ca 20 minuter)

• Läraren inleder lektionen med att hålla en presentation om Sveriges demokratiseringsprocess och om kvinnlig rösträtt vid sekelskiftet 1900, antingen med hjälp av egen presentation eller med hjälp av Riksarkivets PowerPoint-presentation, med tillhörande bakgrundstext.

En central fråga som redan nu går att lyfta i helklass:

• Varför tog det så lång tid innan kvinnor fick rösträtt?

2. Källövning 1: Att påverka opinionen – argument och mobilisering i kampen för rösträtt, ca 20–25 minuter (sida 1 av 2)

Läraren delar in klassen i mindre grupper. Eleverna läser därefter dokumentet ”till ungdomen” från 1906 via Riksarkivets hemsida. Svaren sammanställer de i grupp eller via klassens gemensamma digitala plattform.

Frågor:

1. Vilka argument ges för att kvinnor ska få rösträtt?
2. Hur beskrivs kvinnans roll i samhället?
3. Vem riktar sig texten till? Hur märks det?
4. Vilka känslor försöker texten väcka?

2. Källövning 1: Att påverka opinionen – argument och mobilisering i kampen för rösträtt (sida 2 av 2)

Att påverka opinionen – argument och mobilisering i kampen för rösträtt.

År 1913 startade Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) en stor namninsamling för kvinnlig rösträtt i Sverige. Målet var att visa politikerna att många stödde reformen.

Kvinnor samlade in namnunderskrifter genom att resa runt, hålla möten och knacka dörr. När opinionsyttringen avslutades hade över 350 000 personer skrivit under petitionen, som överlämnades till regering och riksdag år 1914 och idag finns bevarade i Riksarkivet.

3. Källövning 2: Att påverka opinionen – argument och mobilisering i kampen för rösträtt, ca 20–25 min (sida 1 av 2)

Grupperna fortsätter att arbeta tillsammans i grupperna, fast nu med dokumentet: “De likgiltiga”, från 1913. Svaren sammanställer de i grupp eller via klassens gemensamma digitala plattform.

Frågor:

1. Vad är textens huvudbudskap och vilken målgrupp riktar den sig till?
2. Hur beskrivs de kvinnor som inte engagerar sig, och vilken funktion har den beskrivningen?
3. Hur försöker texten påverka läsaren? Ge exempel på vilka känslor, argument eller bilder som används.

3. Källövning 2: Att påverka opinionen – argument och mobilisering i kampen för rösträtt (sida 2 av 2)

4. Avslutning och diskussion (ca 10 minuter)

• Läraren samlar ihop klassen och går igenom deras svar och reflektioner.

Avslutande diskussionsfråga, alternativt som hemuppgift till kommande examination:

• Vad säger texterna tillsammans om hur rösträttsrörelsen arbetade för att få människor att engagera sig? Vad är det vi inte får reda på?