Judiskt liv i Sverige – lektion 3 (för lärare)

1. Inledning (5–10 minuter)

• Påminn om ramarna: individuell skrivuppgift där eleverna besvarar samtliga frågor och använder minst ett dokument från lektion 1 eller 2 i sina resonemang.
• Eleverna öppnar därefter Riksarkivets skolpaket om Judiskt liv i Sverige – lektion 3.

2. Examination (45–50 minuter)

Eleverna avslutar skolpaketet om judiskt liv i Sverige, genom att individuellt besvara följande frågor skriftligt i klassrummet. Svaren lämnas sedan in till läraren. Momentet går även att utföra som hemuppgift.

Frågor:

1. Beskriv hur Sveriges syn på judiska flyktingar förändrades från början av 1940-talet till perioden efter 1968. Resonera kring både Sveriges restriktiva flyktingpolitik och de förändringar som skedde under och efter andra världskriget. Använd minst ett dokument från lektion 1 eller 2 som stöd i ditt svar.
2. Välj ett av de dokument ni arbetat med under lektion 1 eller 2. Förklara vad dokumentet kan berätta om judiska flyktingars situation, erfarenheter eller mottagande i Sverige. Resonera också kring hur dokumentet försöker beskriva eller kategorisera människor.
3. Vad kan historiska arkivdokument hjälpa oss att förstå om människors liv, samhällets värderingar och statens ansvar under olika tider? Resonera också kring varför källkritik är viktigt när man arbetar med dokument som dessa.

Inlämning och diskussion (5–10 minuter)

Inlämning sker digitalt eller på papper i slutet av lektionen (alternativt som hemuppgift enligt instruktion).

Förslag på frågor att avsluta med i helklass:

1. Vilka insikter har eleverna fått med sig under arbetet med judiskt liv i Sverige och svensk flyktingpolitik?
2. Hur kan historiska dokument hjälpa oss att förstå människors livsvillkor och samhällets syn på migration och minoriteter?