Judiskt liv i Sverige – lektion 1 (för lärare)

1. Läraren delar in klassen i två grupper för arbete i cirka 20 minuter.

• Den ena gruppen tittar närmre på fem olika dokument som är en del av den tyska medborgaren Henri Goldschmidts inreseansökan till Sverige i november 1941, medan den andra gruppen studerar en debattartikel skriven av Karin Kock.
• Eleverna arbetar därefter två och två med frågor till materialet.

2. Henri Goldschmidts inreseansökan (grupp 1)

Eleverna i den första gruppen studerar fem olika dokument som är en del av den tyska medborgaren Henri Goldschmidts inreseansökan till Sverige i november 1941. Dokumenten finns under fliken för grupp 1 längre ned på sidan.

Frågor att prata om och besvara två och två:

1. Vad kan dokumenten berätta om de judiska flyktingarnas bakgrund?
2. Finns det detaljer i dokumenten som du upplever sticker ut och i sådant fall varför?

3. Karin Kocks debattartikel (grupp 2)

Eleverna i den andra gruppen läser Karin Kocks debattartikel från 1943.

Frågorna kopplade till texten besvaras två och två:

1. I sin debattartikel citerar Karin Kock ett utdrag ur boken Soldatinstruktionens allmänna del. För vilka hade boken skrivits och i vilket sammanhang har den använts?
2. Karin Kock uppmanar utrikesdepartementet att stryka punkt nr 9 i ett dokument. Vilket dokument var det och vad innebar punkt 9?
3. Vad menar Karin ska räcka som indelningsgrund för de ansökande, istället för punkt nr 9?

4. Läraren samlar klassen och går igenom svaren (20–30 minuter)

• Läraren samlar ihop klassen och går igenom svaren, där grupperna delar med sig av sina tankar och reflektioner.

5. Förhörsprotokoll från 1946 (ca 20 minuter)

• Eleverna avslutar lektionen med att självständigt studera ett förhörsprotokoll från Trelleborg 1946. Dokumentet - som är ett av många vid samma tid - berättar om hur en polsk judisk flykting söker uppehåll i Sverige efter fortsatta förföljelser i landet efter andra världskrigets slut.
• Samla in svaren (muntligt i helklass eller via klassens digitala plattform) och gå igenom dem kort. Om tiden blir knapp kan återkopplingen fortsätta vid nästa lektion.

Frågor:

1. Vad kan förhörsprotokollet berätta om mannens familj? Om hur gamla de är och vart de befinner sig idag?
2. Vilket var mannens yrke och varför kunde han inte fortsätta att arbeta i Polen?
3. Enligt förhörsuppgifterna hade Izrael Strausberg lyckats ta sig ombord på ångfärjan Drottning Victoria den 11 oktober 1946. Hur då?

6. Avslutning

• Läraren avslutar lektionen och samlar ihop svaren.
• Eventuellt kan eleverna få i uppgift att att läsa in sig på bakgrundstexten till nästa lektion (lektion 2) som förberedelse och instuderingsmaterial.