År 1766 väckte Sverige uppseende genom att som första land i världen anta en grundlag som avskaffade censuren och öppnade upp myndigheternas arkiv för allmänheten – Tryckfrihetsförordningen. Den innebar rätten för alla att:
- publicera tankar, fakta och idéer i tryck.
- ta del av myndigheternas och de styrande organens handlingar (beslut, domar, brev, utredningar etc.).
Denna rättighet kallas i dag för offentlighetsprincipen och är ännu rätt unik i världen. Tryckfrihetsförordningen präglar vårt öppna samhälle och är en viktig del av vår demokrati. Den lägger också grunden för Riksarkivets verksamhet som handlar om att bevara och tillgängliggöra handlingar från offentliga myndigheter.
Artiklar kring temat Tryckfrihetsförordningen 250 år
Här kan du bland annat läsa om personer som haft betydelse för tryckfrihetsförordningens tillkomst, om vad som hände efter att TF hade trätt i kraft 1766, om arkivens betydelse för TF och om hur du kan använda dig av offentlighetsprincipen. Det är elva artiklar varav en del med diskussionsuppgifter som är anpassade för skolan. Se också ruta till höger med direktlänkar till artiklarna.
Artiklar kring TF 250 år
Tryckfrihetsförordningen finns i Riksarkivet
I Kungl. Maj:ts kanslis arkiv i Riksarkivet finns ett handskrivet exemplar av 1766 års tryckfrihetsförordning, men detta är så enkelt utformat att det saknar såväl kungens namnteckning som sigill. Något säkert belägg för att dokumentet skulle kunna vara det som behandlades i rådkammaren 2 december 1766 finns inte.
Tryckfrihetsförordning - var finns originalet?
