Det unika källmaterialet förvaras idag på Riksarkivet och Kungliga biblioteket (KB).
Tryckfrihetsförordningen garanterade rätten att:
- publicera tankar, åsikter och känslor i tryck.
- ta del av myndigheternas och de styrande organens handlingar (till exempel beslut, protokoll och utredningar) och trycka dem om man ville. Den rättigheten kallas för offentlighetsprincipen.
Angående Skrif- och Tryckfriheten. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren then 2. Decembr. 1766. Foto: Emre Olgun.
En idé från frihetstiden
Vid mitten av 1700-talet hade Sverige ett unikt parlamentariskt system som gav stor makt åt riksdagen och liten makt åt kungen. Under frihetstiden, 1719–1772, blev det viktigt att fritt kunna utbyta tankar och idéer samt att kunna väcka opinion och föra offentlig debatt. Detta ledde fram till den första tryckfrihetsförordningen.
Världsminne 2023
Genom källor som finns på Riksarkivet kan vi följa processen med att formulera en tryckfrihetsförordning, och genom trycksaker bevarade på KB kan vi studera lagens följder. Dokumenten har tillsammans utsetts till världsminne av Unesco.
Här kan du vårt läsa pressmeddelande efter Unescos beslut.
Den tryckta förordningen. Foto: Jens Östman.
Ta del av tryckfrihetsförordningen
Den tryckta och utgivna lagen finns att ta del av via KB:
Förarbeten till förordningen finns hos Riksarkivet:
Lär mer om tryckfrihetsförordningen och följ med ner i Riksarkivets arkivmagasin genom att titta på den här filmen på Riksarkivets YouTube-kanal:
Lyssna på Arkivpodden där Riksarkivets Åsa Karlsson och Kajsa Hermodsson pratar om tryckfrihetsförordningens bakgrund och tillkomst:
