Dessa formulär kallas ofta statistiska tabeller. Prästerna skulle rapportera hur många som döpts och begravts, ange dödsorsaker och presentera översikter över hur stor befolkning socknen hade. Vissa uppgifter skulle rapporteras varje år, andra vart tredje eller vart femte år.
Vid sidan av den övergripande befolkningsstatistiken fanns det också utrymme för andra upplysningar. Man ville bland annat veta om det fötts tvillingar och om någon blivit avrättad eller dött i en olycka. Likaså finns det en ruta för information om vilka sjukdomar som grasserat. Slutligen finns även plats att anteckna ”vad sällsamt i församlingen sig tilldragit haver”. Här noterades exempelvis tvåhövdade kalvar, jordskalv, vädersolar, spökerier och missbildade barn.
Formulären ändrades med tidens lopp. Här nedan kan du ser hur en tabell såg ut på 1750-talet och som jämförelse hur en tabell såg ut på 1830-talet. Lägg märke till vilka kategorier och uppdelningar man använde. Vissa framstår fortfarande som relevanta medan andra inte gör det. Kategoriseringar och ordval kan säga mycket om en tids normer och värderingar.
Statistisk tabell 1751
Första sidan
Under fråga IV om sjukdomar skriver prästen "Kopporna wankade winter- och vårtiden samt halssjuka med swulnad".
Statistisk tabell 1838
Första sidan
Här redovisas födda, döda och giftermål.
Mittensidorna
Här framgår att 12 personer avled i Garde socken under 1751.
Mittensidorna
Längst ned finns en notis om en pojke som föddes svårt missbildad och dog efter endast tre timmar i livet.
Sista sidan
Under avsnitt I i anmärkningarna kan man läsa hur informationen skulle förmedlas vidare.
Sista sidan
Här fortsätter redovisningen om ingångna äktenskap och man får en översikt över socknens befolkningstal.
Källa: Garde kyrkoarkiv volym GI:1, befolkningsstatistiska tabeller 1749–1775 (Landsarkivet i Visby)
Källa: Lärbro kyrkoarkiv volym GII:2, redogörelser för folkmängden 1802–1851 (Landsarkivet i Visby)
