Rekommendationer vid ansökan om användning av officiell beteckning
Här finns Riksarkivets rekommendationer inför ansökan om tillstånd för användning av officiell beteckning.
Officiella beteckningar
Statsvapen, statsflagga, statsemblem eller annan officiell beteckning (exempelvis kommunvapen), liksom symbol som lätt kan förväxlas med officiella beteckningar får i näringsverksamhet inte utan tillstånd användas i varumärke eller annat kännetecken för varor eller tjänster i och med att officiell beteckning ger kännetecknet en officiell karaktär.
Riksvapnen får inte heller på andra sätt än som kännetecken användas i näringsverksamhet utan tillstånd.
Tillståndsmyndigheter
Innan en officiell beteckning eller en symbol som kan vara förväxlingsbar med officiella beteckningar får användas ska således tillstånd inhämtas hos berörd tillståndsmyndighet. Tillståndsmyndigheter är:
- Patent- och registreringsverket när det gäller
- Statsvapen, statsflaggor eller andra statsemblem, statliga kontroll- eller garantibeteckningar, andra beteckningar som syftar på svenska staten och därigenom ger ett mönster eller ett kännetecken en officiell karaktär, eller beteckningar som lätt kan förväxlas med sådana beteckningar.
- Berörd länsstyrelse när det gäller
- Landskaps-, läns- eller häradsvapen eller därmed jämförliga vapen, eller beteckningar som lätt kan förväxlas med sådana vapen. Behörig länsstyrelse i fråga om landskapsvapen är den länsstyrelse som har sitt säte inom landskapet eller länsstyrelsen i det län som innehåller den största delen av landskapet.
- Fullmäktige i berörd kommun eller nämnd som kommunfullmäktige bestämmer när det gäller
- Andra kommunala vapen, eller beteckningar som lätt kan förväxlas med sådana vapen.
Riksarkivets yttrande
Av 5 § fösta stycket förordningen (2019:167) om vissa officiella beteckningar framgår att Riksarkivet på begäran av tillståndsmyndigheter ska yttra sig i ärenden som berör användning av officiell beteckning. Ansökan får ej bifallas utan att sådant yttrande har inhämtats, om inte ärendet uppenbarligen saknar heraldiskt intresse.
För Sveriges offentliga heraldik ansvarar riksarkivarien som i praktiken delegerar ansvaret direkt till statsheraldikern. Riksarkivariens (och i praktiken även statsheraldikerns) rådgivande organ för heraldiska frågor är Riksarkivets heraldiska nämnd (också benämnd Statens heraldiska nämnd) vars ledamöter utses av regeringen.
Begäran om Riksarkivets yttrande lämnas i samband med ansökan om tillstånd. I enlighet med 5 § andra stycket förordningen (2019:167) om vissa officiella beteckningar är kostnaden för Riksarkivets yttrande 600 kronor. Riksarkivet fakturerar summan antingen till sökanden eller till sökandes ombud (beroende på vem som begär yttrandet).
Några praktiska rekommendationer
Att följa Riksarkivets rekommendationer är ingen fast garanti för framgång i ansökningsprocessen, det är alltid tillståndsmyndigheter som fattar slutgiltiga beslut.
Alla har rätt att ansöka om tillstånd men det är bra att veta att tillstånd för användning av riksvapnen och kunglig krona i princip inte beviljas till annan aktör än staten, utan särskilda skäl. Särskilda skäl kan exempelvis vara att en icke-statlig aktör ansvarar, på statens uppmaning eller i samverkan med staten, för ett särskilt samhällsuppdrag. Att utforma kronorna på eget sätt eller att kraftigt förvränga deras utseende, färg eller mått hjälper inte: Riksarkivet avstyrker tillstånd i samtliga ärenden där sökande avser använda symboler som påminner om eller är förväxlingsbara med lilla riksvapnet eller kunglig krona.
Riksarkivet tillstyrker användning av svenska flaggan tillsammans med ett varumärke om sökanden är ett exportföretag och om flaggan samtidigt används som ursprungsmärkning av produkter, inte som en del av varumärket. Riksarkivet rekommenderar därför att varumärken alltid komponeras utan svenska flaggan. Svenska flaggan kan därefter avbildas i anslutning till varumärket, helst utan att flaggans färger och mått förändras. Varumärket kan visuellt och estetiskt anpassas till flaggan men det måste alltid uppfattas som relativt fristående i förhållande till flaggan.
(bild)
Användning av landskaps- och kommunvapen är inte tillståndspliktig i ideella sammanhang. Att bedöma huruvida användning är tillståndspliktig eller inte kan ibland vara besvärlig. Även ideella föreningar bedriver ibland näringsverksamhet (försäljning, m.m.). Av detta skäl rekommenderar Riksarkivet att även ideella föreningar ansöker om tillstånd när de avser använda landskaps- eller kommunvapen. Om tillståndsmyndigheten bedömer är att användningen inte är tillståndspliktig kan myndigheten helt enkelt avvisa ansökan.
Regelverk
Förordningen (2009:1593) med instruktion för Riksarkivet Se särskilt paragraferna 7, 22, 23 och 32 som berör den heraldiska verksamheten.)
Lagen (1982:268) om Sveriges riksvapen
Kungörelsen (1973:686) om registrering av svenska kommunala vapen
Lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar
Förordningen (2019:167) om vissa officiella beteckningar