Vänligen vänta medan sidan laddas…
Vänligen vänta medan sidan laddas…
Ett arbetsområde för CODICUM handlar om nordiska skrivarmiljöer. Annika Ekman är expert på medeltidslatin och paleografi och berättar här om hennes arbete med att identifiera lokala skrivarmiljöer i Sverige.
Under medeltiden är det framförallt kyrkan som håller igång skrivkunskapen och bokproduktionen i Europa. För den kristna gudstjänsten (liturgin) behövs nämligen böcker. Det handlar framförallt om så kallade missalen och gradualen för att fira mässan samt breviarier och antifonarier för dagens åtta bönestunder (tidegärden). Efter att Sverige blev kristet importerades liturgiska böcker från utlandet, men ganska snart måste lokala skrivare ha utbildats och en blygsam inhemsk bokproduktion ha kommit igång.
Från 1300-talet och framåt vet vi en hel del om svensk skrivarverksamhet, framförallt då från viktiga religiösa centra som Vadstena kloster och domkyrkorna, men det finns mycket kvar att upptäcka. Vi vill utvidga kunskapen om medeltida skrivare och bokproduktion, särskilt på lokal nivå. Vi vill förstå varifrån influenserna kom och hur de spred sig – det gäller själva hantverket men också det liturgiska innehållet.
En av metoderna är att titta på skriften och försöka identifiera särdrag i bokstavformer, förkortningstecken och interpunktion. Bra bokstäver för att urskilja sådana särdrag är till exempel a och g. Tidigare arbete på Riksarkivet har fokuserat på att identifiera blad som tillhört samma handskrift. Nu riktar vi in oss på att hitta blad från olika böcker av samma skrivare. Om man lyckas med det kan man nämligen börja tala om en bokproduktion.
Det handlar alltså inte om att kunna identifiera de exakta personerna bakom skrivarhänderna, utan om att hitta belägg för vad man kan kalla en skrivarmiljö. Här är även dekorationerna viktiga. De gjordes ofta av någon annan än skrivaren. Hittar vi olika skrivare som använder samma illuminatör kan det vara ett tecken på en gemensam skrivarmiljö. Vårt material är dessutom unikt eftersom vi i många fall kan spåra var böckerna har använts. Pergament som använts som som omslag till senare räkenskaperna har ofta bundits in lokalt i det härad eller i den stad där de ursprungligen förvarats.
Vi hoppas även kunna få hjälp av den naturvetenskapliga delen av projektet, alltså protein- och DNA-testningen av fragmenten. Genom det kan vi få fram data som låter oss gruppera fragment från olika handskrifter och hjälper oss att avgöra varifrån pergamenten kommer och hur de har tillverkats. Det ska bli jättespännande att se hur dessa data kan användas för att testa våra hypoteser om datering och proveniens!
