Vänligen vänta medan sidan laddas…
Vänligen vänta medan sidan laddas…
När Kungliga biblioteket (KB) ville skapa en kostnadseffektiv produktion för digitisering av dagstidningar blev Riksarkivet en viktig samarbetspartner.
Förutsättningarna var att KB ansvarar för att bevara och tillgängliggöra svenska dagstidningar. Riksarkivet bidrar med den kompetens och teknik som krävs för att digitisera materialet.
Samarbetet startade 2010 med EU-projektet Digidaily. Målet var tydligt: att utvecklat en storskalig och kostnadseffektiv massdigitisering av dagstidningar. Man ville även undersöka om man på automatiserade sätt kunde förbättra OCR-resultatet, en viktig del i digitaliseringsprocessen där bilden görs om till sökbar text.
– Det var en väldigt spännande och intensiv utvecklingsperiod under de första fyra åren, säger Jonas Ahlberg, bibliotekarie på KB och del av projektet från 2012.
Mycket behövde byggas från grunden. Teamet reste till nationalbiblioteken i Nederländerna, Norge och Finland för att studera hur andra hade löst infrastruktur, arbetsflöden och teknik. Skannrar utvärderades runt om i Europa och verksamheten började ta form på Riksarkivet i Fränsta.
Det utvecklades metoder och produktionssystem, metadatascheman implementerades, filformat fastställdes och kravspecifikationer togs fram. En helt ny verksamhet formades.
En viktig del av processen var logistiken. Originaltidningarna förvaras på Statens biblioteksdepå i Bålsta, ett nationellt magasin för långsiktigt bevarande av bibliotekens samlingar. Det rymmer miljontals böcker och tidningar, bland annat dagstidningar från 1850-talet och framåt. Depån byggdes för att ge ett robust skydd för det tryckta kulturarvet och har fått ökad betydelse i dagens arbete med civil beredskap och långsiktig informationsförsörjning.
Efter projekttiden har verksamheten gått över till den beställar- och utförarmodell som finns idag. Under 2020 var det högtryck i digitaliseringen, som har varierat under åren.
– Det blev ett tydligt paradigmskifte när mikrofilmningen fasades ut för nyutgivna dagstidningar under 2014. Idag prioriterar vi pliktleveranser, att löpande digitisera dagstidningar. Det handlar om cirka 200 olika tidningstitlar per år, berättar Heidi Rosen, enhetschef på digitiseringsenheten på KB och projektledare för Digidaily mellan åren 2010-2014.
Idag när Riksarkivet får förfrågningar från andra aktörer som vill digitisera tidningar försöker man samordna arbetet tillsammans med KB. Riksarkivet genomför produktionen efter KB:s kravspecifikationer. Det gör att materialet kan hålla samma kvalitet och publiceras i söktjänsten Svenska tidningar.
Heidi Rosen konstaterar att projektformen var en viktig framgångsfaktor för att utveckla verksamheten under Digidaily:
– Som ett fristående projekt kunde vi arbeta väldigt effektivt. Vi hade tid att testa, utveckla och ta hjälp av projektgrupper som rådgivare. Vi hade inte kommit lika långt annars. Totalt digitiserades runt 3 miljoner tidningssidor under projekttiden.
Andra digitiseringsarbeten som Riksarkivet genomfört är bland annat KB:s samarbetsprojekt med Minnesota Historical Society där svenskamerikanska dagstidningar för åren 1851-1977 digitierats. Det är ett treårigt projekt som nyligen avslutats och som Riksbankens Jubileumsfond finansierat. Ett annat är RETRO, där alla svenska dagstidningar för åren 1734-1906 digitiseras och görs tillgängliga på nätet. Hittills har strax över 40 miljoner tidningssidor digitiserats. Det är stiftelsen Arcadia som bidragit med 30 miljoner kronor till KB för projektet.
Tydliga kvalitetskrav, täta uppföljningar och ett nära samarbete har lagt grunden för en verksamhet där Riksarkivet i dag stöttar både Kungliga biblioteket och andra aktörer med effektiv digitisering och hög kvalitet.
