Vänligen vänta medan sidan laddas…
Vänligen vänta medan sidan laddas…
Hur gör man tusentals unika arkivhandlingar tillgängliga för forskning utan att man behöver resa till ett arkiv? För Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är svaret digitisering i samarbete med Riksarkivet.
Sedan 2019 har RAÄ samarbetat med Riksarkivet för att satsa på forskardriven digitalisering. Resultatet är att ytterligare delar av deras material blir sökbart och tillgängligt för både forskare och andra som vill veta mer om Sveriges historia.
– Det finns ett stort behov av att kunna forska på våra samlingar. När materialet finns digitalt blir det mycket lättare att använda. Då kan det också berikas med ny forskning och nya perspektiv, säger Johan Nordinge, tillförordnad enhetschef på arkivenheten på RAÄ.
Ett exempel är projektet Medeltida helgon som kartlägger religion i vardagen i Sverige och Finland under medeltiden och undersöker helgonkulter som fenomen.
– Vi har digitiserat 30 000 registerkort med dataset. Nu har vi ett sökbart register som intresserad allmänhet kan använda och forskare kan fylla på med bilder, föremål eller texter, berättar Johan Nordinge.
Ett annat projekt handlar om Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer och drivs av Luleå tekniska universitet. Man undersöker hur vattenkraftens utbyggnad i Norrland har påverkat landskap, kulturmiljöer och människors vardag. Hittills har över 500 sjöregleringsrapporter digitiserats och publicerats.
– Materialet används också som underlag för beslut. I arbetet med dagens vattenförsörjning kan till exempel länsstyrelserna i Norrland ha behov av uppgifterna. När autentiska och tillförlitliga källor blir tillgängliga digitalt skapar de nytta i samhället. Att arkiven används är den viktigaste drivkraften för mig, säger Johan Nordinge.
Ett av de största pågående arbetena är digitiseringen av den Topografiska serien, Riksantikvarieämbetets mest efterfrågade arkivmaterial. Den upprättades på 1800-talet och rymmer handlingar och fotografier om arkeologiska fynd och utgrävningar, renoveringar av kyrkor och statliga byggnadsminnen från 1700-talet fram till idag.
Det är ett komplext uppdrag då materialet är heterogent, både i format och från olika tidsperioder. För att handlingarna ska bli sökbara registrerar Riksarkivet i Fränsta metadata, som diarienummer, identifikationsnummer och dokumentens struktur.
– Forskare har sällan möjlighet att lägga flera dagar på arkivbesök. När materialet finns digitalt blir det tillgängligt för betydligt fler. Vi började dessutom med de nordligaste landskapen där avstånden till Stockholm är som längst. Det handlar om likvärdig tillgång till vårt kulturarv. Det är en demokratifråga, säger Johan Nordinge.
Projektet är långsiktigt, med ett landskap per år. Lappland, Västerbotten och Norrbotten är redan klara och nu pågår arbetet med Ångermanland. Hittills har närmare 2 000 volymer digitiserats och publicerats.
Till andra myndigheter som funderar på att digitisera sitt material är rådet att tänka igenom användningen redan från början:
– Man behöver bestämma vilken metadata som behövs och hur materialet ska användas. Även hela flödet av digitaliseringen behöver vara genomtänkt. Annars sitter man med en massa filer som man inte vet hur man ska använda, konstaterar Johan Nordinge.
En viktig framgångsfaktor har också varit det nära samarbetet mellan Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet.
– Vi har byggt upp en ömsesidig tillit. Vi känner oss trygga med att lämna över alla typer av material till Fränsta, samtidigt som de förstår våra behov och alltid är flexibla när vi ställs inför nya utmaningar. Det visar på styrkan att staten kan hjälpa varandra över myndighetsgränser. Det är ett roligt samarbete som vi verkligen värdesätter, avslutar Johan Nordinge.
Målet är att fortsätta göra Riksantikvarieämbetets samlingar tillgängliga, så att fler kan forska på dem och ny kunskap kan växa fram.
Länkar till relaterat material…
