Hitta i jordeböcker

De medeltida jordeböckerna är fåtaliga. I Riksarkivets samlingar av medeltida kameralt material ingår dock en del jordeböcker.

Codices C innehåller bl.a. jordeboksanteckningar 1453‐1520, vilka är tillgängliga på internet via SVAR.

Handlingarna i Codices D har kyrklig proviniens, som t.ex. Uppsala domkyrkas jordebok 1376 och Vadstena klosters jordebok 1502 (de finns ännu inte i digital form).

Under 1500‐talet och en bit in på 1600‐talet ingick jordeböckerna under namnet årliga räntan i fogdarnas räkenskaper, vilka ingår i samlingen Landskapshandlingar. Denna samling finns tillgänglig på internet via SVAR.

Vid länsstyrelsernas tillkomst i början av 1630‐talet samman‐ fördes jordeböckerna från de olika fögderierna till en årlig jordebok som omfattade hela länet. Den upptar sockenvis alla gårdar och torp uppdelade efter ägoslag: skatte‐ (självägande bönder), krono‐ och frälsehemman (kronans och adelns arrendebönder). I början av jordeboken finns ett sockenregister.

Ett exemplar av jordeboken sändes till Kammarkollegiet, ett annat till respektive länsstyrelse. I Riksarkivet Marieberg utgör Kammarkollegiets exemplar en egen samling, Jordeböcker.

Denna samling finns tillgänglig på internet via SVAR. De jordeböcker som levererades till länsstyrelserna finns bevarade i landskontorets eller häradsskrivarens arkiv. Dessa arkiv finns numera i landsarkiven. Förekomsten av jordeböcker i landsarkiven syns genom markeringen X i den sista kolumnen i arkivförteckningen över jordeböcker i Riksarkivet Marieberg.

Jordeböcker upprättades årligen till 1700‐talets slut. Under 1800‐talet finns jordeböcker endast för 1805, 1815 och 1825, därefter först på 1870‐talet. Jordeböckerna från 1870‐talet var de sista som framställdes. De finns numera i Riksarkivet Stockholm (fram till 2010 förvarades de fortfarande hos Kammarkollegiet).

Både 1825 års jordebok och den senaste efter 1870 års metod har fått karaktären av arkivliggare. 1800‐talets jordeböcker skiljer sig från flertalet av de tidigare jordeböckerna bl.a. däri att ägare och brukare i flertalet fall inte är namngivna.

För fastigheter efter 1800 bör man gå till mantalslängder eller fastighetstaxeringslängder.

Observera att de s.k. bergsjordeböckerna för perioden 1654– 1825 ingår i Bergskollegium, huvudarkivet (serie G1). De täcker delar av Bergslagen och övriga trakter där malmbrytning förekom.

Militiejordeböcker finns i Krigsarkivet (samlingen Indelningsverk och jordeböcker), samt i Riksarkivet Marieberg i Kammarkollegiet, ämnessamlingar: Indelningsverk för armén. Utskrivnings‐ och roteringslängder 1630–1737.

Även enskilda arkiv kan innehålla jordeböcker. Det lönar sig att söka sådana i godsarkiven från stormaktstiden. Se t.ex. Kammarkollegiet, ämnessamlingar: Adeln och dess gods.

Särskilda reduktionsjordeböcker uppgjordes i alla län i samband med reduktionen av adelns gods år 1680. De ingår i arkiven från Reduktionskommissionen (serie DIVb) och Svenska donationskontoret (serie DIII). Många av reduktions‐ jordeböckerna finns tillgängliga på internet via SVAR.

Litteratur

• Riksarkivets beståndsöversikt del 4, Kammarkivet (1995), s. 302 ff.
• Sam. Hedar: Jordebok och fastighetsregistrering, MRA 1967– 1969.
• Gunnar Wirsell: Om kronans jordeböcker 1541–1936 (1968).