Lite förenklat kan man säga att källkritik är en metod för att granska information från olika källor. På Riksarkivet hanterar vi dagligen historiska arkivhandlingar. Vi måste kunna bedöma värdet av dessa på ett riktigt sätt. Källkritiken är ett viktigt redskap för det.

På den här sidan förklaras vad en källa är, det ges en beskrivning av det källkritiska arbetssättet och sist finns också en länk till ett exempel på en källa med dess bakgrund.

Vad är en historisk källa?

Den historia som vi läser i böcker har skrivits utifrån fragment, en liten del, av en tidigare verklighet, som överlevt till våra dagar. Dessa fragment kallas källor och kan vara allt från bilder, film, ljudband, brev (både privata och offentliga), möteshandlingar, tidningar och affischer. Det handlar också om vapen, mynt, husgeråd och allt möjligt annat.

  • Berättande källor: Skriftliga och muntliga källor. Berättar om en händelse
  • Kvarlevor: Materiella källor, föremål. Fysiska bevis på att en händelse har ägt rum.

Sådana kvarlevor från svunna tider kallas primärkällor. Den som återberättar något med utgångspunkt från primärkällorna skapar en sekundärkälla.

Det är en tillgång om man kan intervjua personer som själva har upplevt tiden man vill beskriva. I så fall blir personens berättelse också en primärkälla. Tyvärr är det sällan man träffar personer som levt så länge att de kommer ihåg den tid man är intresserad av. Det kan dessutom vara ett problem att de inte alls kommer ihåg, kommer ihåg fel eller inte vill berätta hur det verkligen var.

När man sammanställer primärkällor till historiska berättelser skapar man också en ny helhet. Men den nya helheten är bara en av flera tolkningar. Den kan tolkas olika dels beroende på vad man vill få ut av källorna, dels vilken teoretisk betydelse man ger källorna och hur urvalet görs och sätts ihop.

Det källkritiska arbetssättet

När man läser ett brev, skrivet av gamla farmor som alltid favoriserade den ena av sina två söner, ska man inte lita på att hennes beskrivning av dem är riktig. Om forskningsuppgiften är att beskriva den mindre favoriserade sonens karaktär utifrån farmors brev kan man få en felaktig bild av honom. Nedanstående frågor kan leda en att söka vidare efter bakomliggande historia, så man förstår brevets utgångspunkt. Resultatet kanske blir att källan inte är pålitlig och inte bör användas som bevis för sönernas karaktärer.

  • Vilken typ av källa är detta?
  • När skapades källan?
  • Vem gjorde källan?
  • Vad var avsikten med källan?
  • Var kom källan till?
  • Varför skapades källan?
  • Hur används källan?

Är forskningsuppgiften däremot att beskriva farmors karaktär och förhållningssätt till sina söner, då kan samma brev vara oerhört upplysande. Det kanske är en perfekt källa som ger klarhet i hur hon tänkte och kände inför sönerna och man kan få en någorlunda sann bild av henne.
Detta lilla exempel visar hur viktigt det är att ha klart för sig VAD källan ska användas till.

Det är viktigt att komma ihåg att källor tyvärr kan vara opålitliga, liksom i exemplet ovan. Det är därför man måste fråga sig vilken trovärdighet källan har. Kan vi lita på att det källan säger är sant? För att kunna säga något om detta är det viktigt att veta om källan är autentisk. Är den verkligen så gammal som det verkar? Kan vi lita på att den är äkta?

Ett exempel på en källa och dess bakgrund

Följ länken här, eller klicka på bilden för att komma till ett exempel om en källa och dess bakgrund.
källkritik exempel

 

Litteratur för vidare läsning om Källkritik
 

För gymnasium och vuxenutbildning

Alla tiders historia, B. Grundbok för gymnasiets B-kurs, (förf. H Almgren, B Bergström, B Almgren, J Rydén), Malmö: Gleerups förlag, 1996 (första upplagan, första tryckningen). Se framför allt första kapitlet ”Hur det egentligen var”.
Alla tiders historia, B. Källor, (förf. H Almgren, B Almgren, J Rydén), Malmö: Gleerups förlag, 2000 (första upplagan, första tryckningen)

Historiskt arbete 1, (förf. R Sandberg, P-A Karlsson, K Molin, A-S Ohlander), Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB, 1996 (första upplagan, första tryckningen)

Historiskt arbete 2, (förf. R Sandberg, K Molin, A-S Ohlander), Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB, 1997 (första upplagan, första tryckningen). Avancerade övningar.

 
För studenter och akademiska forskare

Burke, Peter, What is cultural history, Oxford: Polity, 2004.

Burke, Peter, Vad är kulturhistoria, (övers. Tore Winqvist), Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion, 2007.

Hobsbawm, Eric J., On history, London: Weidenfeld & Nicolson, 1997, andra trycket.

Hobsbawm, Eric J., Om historia, (övers. Lena Lundgren & fackgranskning Göran Andolf), Stockholm: Prisma, 2001.

Liedman, Sven-Eric, Mellan det triviala och det outsägbara: blad ur humanioras och  samhällsvetenskapernas historia, Göteborg: Daidalos, 1998

Thurén, Torsten, Källkritik, Stockholm: Liber, 2005.

Torstendahl, Rolf, Introduktion till historieforskningen: historia som vetenskap, Stockholm: Natur och Kultur, 1966 (första upplagan), 1971 (andra upplagan), 1978 (andra upplagan, andra tryckningen)

Torstendahl, Rolf, ”Källkritik, metod och vetenskap” ingår i Historisk tidskrift (Stockholm), 2005(125):2, s. 209-217. Detta nummer av Historisk tidskrift har källkritik som tema och innehåller därför fler artiklar i ämnet. För fulltext på internet se www.historisktidskrift.se under fliken Tidigare nummer.

 

Kontakt

Barbro Kvist Dahlstedt
barbro.kvist-dahlstedt[snabel-a]riksarkivet.se

Sidan publicerad: 2013-06-27 | Sidan senast uppdaterad: 2017-03-14