Riksarkivet får forskningsmedel till TORA-projektet 

2015-07-02

Riksarkivets ansökan inom programmet ”Samlingarna och forskningen” har beviljats medel av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Det treåriga TORA-projektet (”TOpografiskt register på RA”) ska genomföras i samarbete med Institutet för språk och folkminnen samt forskare vid Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Ny forskningsmiljö

TORA syftar till att skapa en ny nationell standard för att knyta samman historiska databaser kopplade till relevanta historiska bebyggelser. Avsikten är att göra våra unika historiska källmaterial enklare att använda och att möjliggöra nya typer av kombinerade sökningar. ”Projektet kommer att få betydelse för hela det historieintresserade samhället”, säger projektledaren Clas Tollin.

Centralt register

Det är flera integrerade delar inom TORA-miljön som ska bearbetas inom projektet. Vid Riksarkivet skapas det centrala TORA-registret och trimmas för att fungera med olika typer av databaser. Existerande databasers sökbarhet och samkörning ska prövas i ett geografiskt testområde. Grunden till koordinatsättningen finns i Kammararkivets landskapshandlingar kombinerade med 1600-talets storskaliga (geometriska) kartor. De senare har digitaliserats och publicerats i två nyligen avslutade projekt vid Riksarkivet. I kartprojekten har en landsomfattande systematisk koordinatsättning skett av historiska bebyggelseenheter genomförts varvid en generell metod utarbetats och prövats. Andra delar av Riksarkivet som involveras i projektet är Enheten Svenskt Diplomatarium och inte minst IT som har en nyckelroll.

Digitalisering av DMS (Det medeltida Sverige)

En viktig del av projektet blir att bygga en databas och en sökapplikation för bokverket Det medeltida Sverige. DMS är ett pågående, externfinansierat forskningsprojekt vid Riksarkivet. Huvudkällorna är jordeböcker, landskapshandlingar från 1500-talets andra hälft och medeltidsbreven. Forskningsresultaten som nu produceras i bokform ska digitaliseras och nya möjligheter öppnas, både genom fritextsökning och genom att den kommande databasen kan kopplas ihop med andra databaser via TORA-navet.

Ortnamn och herrgårdar

Projektet ska också bedrivas vid Institutet för språk och folkminnen där bokverket Sveriges ortnamn ska digitaliseras och via gemensamma koordinater knytas till TORA, precis som DMS. Vidare ska projektet Sveriges herrgårdar (Uppsala universitet) geokoda sitt material och förse det med TORA-koordinater. De ingående TORA-databaserna ska sedan i tillämpliga delar prövas vetenskapligt inom ett forskningsprojekt om äldre tegskiften och fredningssystem (Sveriges Lantbruksuniversitet).

Öppna data och tvärvetenskap

Den digitala standarden blir öppen, vilket innebär att ytterligare historiska databaser kan ansluta i framtiden. Clas Tollin pekar på TORA:s framtidsmöjligheter: ”När anknutna databaser från olika miljöer och discipliner kan sammankopplas genom TORA kommer forskare att kunna ställa och snabbt få svar på forskningsfrågor som tidigare skulle ha krävt år av källgenomgångar.”

Karta över Vilseberga 1633 

TORA-projektet baseras på kartmaterial från 1600-talet. På bilden visas en karta över Vilseberga i Östergötland som använts för att skapa TORA-koordinater.


Kontakt: Clas Tollin

clas.tollin[at]riksarkivet.se, 070-609 14 86

Visa alla nyheter

Sidan publicerad: 2013-07-15 | Sidan senast uppdaterad: 2016-09-29