I Sverige var det länge ett brott att inte ha en fast bostad och ett arbete så att man kunde försörja sig. Hade man inte det kunde man sättas i fängelse som försvarslös eller som lösdrivare.
Källorna visar att Carl Magnus familj befann sig i samhällets utkant. Det kan ha haft att göra med pappans yrke som lumpsamlare. Arbetet var inte så väl ansett, delvis på grund av att lumpsamlarna färdades över stora geografiska ytor för att få tag på sitt material - gamla kläder och tyger som pappersbruken skulle göra papper av. De hann därför aldrig göra sig hemmastadda där de slog sig ner och blev inte en del av lokalsamhället på samma sätt som bönderna.
Ett svartvitt foto av en man som drar ett stort lass med säckar.

Foto: Lumpsamlare på Avenues de Gobelins i Paris 1899, av Eugène Atget. Public domain.

Att färdas mellan socknar och orter var inte tillåtet utan pass. Normen var att bo och arbeta på en och samma plats.  Många misstrodde människor som inte hörde till socknen eller platsen.

I arkivmaterialet från ”Historiska museet” står det att Carl Magnus Mentzer var en "fullblodig zigenare". Kan du hitta något stöd i källorna för slutsatsen att Carl Magnus tillhörde "resandefolket", en minoritet som ofta befunnit sig i samhällets marginaler och som blivit diskriminerad av myndigheterna? Läs dokumenten och svara på frågorna! Du kan också ha hjälp av att läsa texten under länken "Mer om romer och resande".

Källa:

Protokoll

Utdrag ur Malmöhus läns landskanslis arkiv, om lösdrivareKlicka på bilden för förstoring

Läs Kunglig befallningshavandes protokoll med beskrivning av Carl Magnus 1860. (Ur: Malmöhus läns landskanslis arkiv, vol. AIIa: 65)

Här kan du läsa en avskrift av dokumentet (pdf)

Här kan du läsa en modern avskrift av dokumentet (pdf)

Utdrag ur Malmöhus läns landskansli 1845 Klicka på bilden för förstoring

Läs Kunglig befallningshavandes protokoll med beskrivning av Carl Magnus mamma 1845 (Ur: Malmöhus läns landskanslis arkiv, vol. AIIa: 50)

Här kan du läsa en avskrift av dokumentet (pdf)

Här kan du läsa en modern avskrift av dokumentet (pdf)

Källa:

Minnesuppteckning

Uppteckning från FolklivsarkivetKlicka på bilden för förstoring

Ur: Folklivsarkivet i Lund
Detta är en uppteckning från Folklivsarkivet i Lund. Folklivsarkivet samlar på människors minnen.
En uppteckning är ofta en berättelse om seder, bruk och företeelser.
Den här är gjord 1951 och det är en äldre man som berättar om sin bild av det han kallar "tattare".

Här kan du läsa en avskrift av uppteckningen (pdf)

Källa:

Förordning

En sida ur en tryckt förteckning Klicka på bilden för förstoring

Detta är en förordning från 1748 som talar om hur människor som inte har något arbete och hem ska behandlas.

Den har fått namnet: "Ytterligare Förordning, angående hämmande af de så kallade Tartares och Zieguners, samt annat löst folks och Lättingars strykande omkring landet."

Här kan du hitta en avskrift av dokumentet (pdf)

Frågor

Arkivfrågor

  1. Hur kan man utläsa av källorna att Carl Magnus tillhörde resandefolket? Eller kan man det?

Diskussionsfrågor

  1. Motivera vilka styrkor och svagheter källorna har för att svara på frågeställningen: Vilka möjligheter hade Carl Magnus att påverka sitt liv?
  2. Varför var det så problematiskt att människor inte hade någon fast bostad eller fast arbete? Hur är det idag?
  3. Använd de källkritiska begreppen och gör en jämförelse av de olika dokumenten. Fundera över tendensen i de olika källorna.

Utmanande uppgift

  1. Läs förordningen från 1748 "Angående hämmande af de så kallade Tartares och Zieguners, samt annat löst folks och Lättingars strykande omkring landet." Försök att skriva om den på modern svenska.

Fokus källkritik

Ansvarig för sidan/kontakt 
Petra Nyberg