I Sverige var det länge ett brott att inte ha en fast bostad och ett arbete så att man kunde försörja sig. Hade man inte det kunde man sättas i fängelse som försvarslös eller som lösdrivare.
Källorna visar att Carl Magnus familj befann sig i samhällets utkant. Det kan ha haft att göra med pappans yrke som lumpsamlare. Arbetet var inte så väl ansett, delvis på grund av att lumpsamlarna färdades över stora geografiska ytor för att få tag på sitt material - gamla kläder och tyger som pappersbruken skulle göra papper av. De hann därför aldrig göra sig hemmastadda där de slog sig ner och blev inte en del av lokalsamhället på samma sätt som bönderna.
Foto: Lumpsamlare på Avenues de Gobelins i Paris 1899, av Eugène Atget. Public domain.
Att färdas mellan
socknar
och orter var inte tillåtet utan pass. Normen var att bo och arbeta på en och samma plats. Många misstrodde människor som inte hörde till socknen eller platsen.
I arkivmaterialet från ”Historiska museet” står det att Carl Magnus Mentzer var en "fullblodig zigenare". Kan du hitta något stöd i källorna för slutsatsen att Carl Magnus tillhörde "resandefolket", en minoritet som ofta befunnit sig i samhällets marginaler och som blivit diskriminerad av myndigheterna? Läs dokumenten och svara på frågorna! Du kan också ha hjälp av att läsa mer om romernas historia på
minoriet.se
Källa:
Protokoll
Klicka på bilden för förstoring
Läs
Kunglig befallningshavandes
protokoll med beskrivning av Carl Magnus 1860. (Ur: Malmöhus läns landskanslis arkiv, vol. AIIa: 65)
Här kan du läsa en avskrift av dokumentet (pdf)
Här kan du läsa en modern avskrift av dokumentet (pdf)
Klicka på bilden för förstoring
Läs Kunglig befallningshavandes protokoll med beskrivning av Carl Magnus mamma 1845 (Ur: Malmöhus läns landskanslis arkiv, vol. AIIa: 50)
Här kan du läsa en avskrift av dokumentet (pdf)
Här kan du läsa en modern avskrift av dokumentet (pdf)
Källa:
Minnesuppteckning
Klicka på bilden för förstoring
Ur: Folklivsarkivet i Lund
Detta är en uppteckning från Folklivsarkivet i Lund. Folklivsarkivet samlar på människors minnen.
En uppteckning är ofta en berättelse om seder, bruk och företeelser.
Den här är gjord 1951 och det är en äldre man som berättar om sin bild av det han kallar
"tattare".
Här kan du läsa en avskrift av uppteckningen (pdf)
Källa:
Förordning
Klicka på bilden för förstoring
Detta är en
förordning
från 1748 som talar om hur människor som inte har något arbete och hem ska behandlas.
Den har fått namnet: "Ytterligare Förordning, angående hämmande af de så kallade Tartares och Zieguners, samt annat löst folks och Lättingars strykande omkring landet."
Här kan du hitta en avskrift av dokumentet (pdf)
