Vid åtta års ålder skulle alla finska barn åka hem eftersom de då skulle börja skolan i Finland. Raili återvände till sin biologiska familj men var bara där över sommaren 1943. I augusti kom hon tillbaka till sin fosterfamilj i Sverige igen efter att familjerna kommit överens om att hon skulle återvända och få stanna i Sverige. Ta del av intervjutexten och dokumenten:
Barn vid tågstation med lapp om halsen 


Källa: Intervjutext , Raili Haapiainens samling (Riksarkivet Stockholm)

Om återresan till Finland: ”Ja så var jag hemma här i Sverige fram tills jag var åtta år. Då förstår du, ville de att jag skulle komma hem och börja skolan. Mina fosterföräldrar och föräldrar skrev till varandra fram och tillbaka. Dom ville inte skicka hem mig. Dom hade fäst sig vid mig också. Och dom andra ville ha hem mig.
Så dom skrev ett helt år däremellan. Så jag fick inte börja skolan förrän jag var åtta år. Då hade jag varit hemma i Finland en gång emellan. För att jag skulle börja där då alltså.

Jag hade glömt språket. Jag kunde bara flytande svenska. Och jag hade fäst mig vid alla djuren som var på bondgården. God mat och fina kläder. Och mina syskon började riva i mina grejor. Där satt jag på mina saker och grät. Jätteledsen, jag kunde inte språket, jag kunde inte prata med min släkt. Och då tyckte mina föräldrar ’att det är hemskt vad det är synd om henne, vi måste skicka tillbaks henne, vi kan inte låta henne vara här’.
Och då skickade de hem mig hit. Då fick jag börja skolan i Sverige.”

 

Registerkort för Raili som rör hennes återresa till Finland.

Källa: Registerkort , Hjälpkommittén för Finlands barn DIIc:2 (Riksarkivet i Stockholm)
Ett rosa registerkort

Registerkort baksida 

 

Railis biologiska mor, Beda, och fostermodern Ruth brevväxlade om Railis hemresa under en lång tid.
Eftersom de inte talade samma språk så fick de hjälp med brevskrivandet och översättningen.
Läs ett av breven, som är i privat ägo, som är skrivet av Beda. Det är daterat i april 1945.

Källa: Brev i privat ägo

BrevBrev Klicka på bilderna för förstoring

Avskrift: Brev (pdf)

Källa: Intervjutext,  Raili Haapiainens samling (Riksarkivet Stockholm)

Om saknaden av sin biologiska familj:
”Fastän då tänkte jag inte på det, det är sen jag blivit äldre som jag har börjat tänka tillbaka. Att jag saknar min släkt och detta. Och att jag inte fick lära känna mina föräldrar så mycket. Min pappa hann jag inte träffa så mycket.
Jag åkte ju hem och hälsade på vet du, när jag var 17 år. Och stannade tre månader. Och sen var jag hemma när jag var 19 år. Då var jag hemma i två månader. Då var min pappa sjuk i cancer. Han blev inte mer än 57 år. Och min mamma blev bara 66 år.
Det måste jag säga, att hur bra jag än har haft det så känner jag mig ibland som en halv människa. Saknaden av hela sin biologiska släkt, den biten är verkligen stor många gånger. För även om jag har  ’aldrig så många vänner’, och familjen, barnen och allt, så går den biten inte att ersätta, nånsin.”

Frågor:

Identifiera dokumenten (registerkortet och brevet):
1. Vilka typer av källor är det?
2. Varför och när har de skapats?
3. Vilka har skapat dem?

Arkivfrågor:
1. När åkte Raili tillbaka till Finland, enligt registerkortet? Var det planerat att hon skulle ha återvänt tidigare?
2. Hur fick Raili resa då hon åkte tillbaka till Finland 1943?
3. Vad berättar Raili om sina upplevelser då hon hade skickats tillbaka till Finland som åttaåring?

Diskussionsfrågor:
1. I brevet skriver Beda ”Ja, får Raili stanna ännu där hos Eder, eller måste hon komma hem?” Varför tror ni att Railis biologiska föräldrar tyckte det var bäst att Raili fick stanna i Sverige?
2. Utifrån samtliga dokument ni använt i materialet om Raili, vad hade Raili och hennes biologiska föräldrar för möjligheter att påverka deras situation i det krigsdrabbade Finland?
3. Raili gör en reflektion över sin levnadshistoria i intervjun. Om det hade gällt dig som barn, hur tror du att du hade tänkt?
4. Om man ska använda intervjun med Raili som en källa till att berätta historien om hur Sverige tog emot evakuerade barn från Finland under andra världskriget, vad ser du för styrkor och svagheter med intervjun som ju är ett exempel på en muntlig källa? Använd de källkritiska begreppen för att resonera.