Ida i skolan

Det år Ida skriver dagbok har allmän folkskola funnits länge i Sverige. Ändå var inte skolsystemet lika för alla barn. Möjligheterna till utbildning såg olika ut beroende på var du bodde, om din familj hade pengar eller inte, och om du var flicka eller pojke.
På landet var det inte lika vanligt att man läste så många år i skolan. Om du var en pojke från en rik familj, hade du störst möjligheter att få en lång och god utbildning. Sämst möjligheter till skolgång hade alla fattiga barn, oavsett kön. De var tvungna att hjälpa till med familjens försörjning och fick bara gå några år i skolan, i bästa fall.

Foto: Thora Ohlssons personarkiv, Landsarkivet i Lund

Den vår Ida skriver i sin dagbok, vårterminen 1905, gick hon i klass 3 vid Östersunds elementarläroverk för flickor. Hon hade innan dess gått fyra år i folkskolan, och ett år på läroverket. Ida och hennes kamrater som gick vidare till läroverket fick möjligheten att gå fler år i skolan, jämfört med dem som ”bara” gick i folkskolan. Läroverket hade terminsavgifter medan folkskolan var kostnadsfri. Det var även kunskapstest för att få komma in, och efter varje vårtermin hade man examen med olika prov. Klarade man inte proven, fick man inte flytta upp till nästa årskurs. Av den anledningen gällde det att lägga mycket tid på skolan. Skoldagarna var långa, dessutom var det halvdag på lördagar. Eleverna hade många läxor, vilket Idas dagbok vittnar om.

Källa:

Dagbok
Dagboksanteckningar från februari och juni

Klicka på bilden för förstoring
Klicka på länkarna för att läsa fortsättningen av dagboken i juni.
s. 2, s. 3 
Ur: Ida Larssons släktarkiv, Landsarkivet i Östersund

Avskrift av dagboken (pdf)

Källa:

Matrikel över skolelever
Klicka på bilden för förstoring

Avskrift av matrikeln (pdf)

Ur: Östersunds elementarläroverks för flickors arkiv, C:2, Landsarkivet i Östersund

Källa:

Betygsbok

 Klicka på bilden för förstoring

Avskrift av betygsbok (pdf)
Ur: Östersunds elementarläroverks för flickors arkiv, AII:2, Landsarkivet i Östersund