Augustas fullständiga namn nämns i protokollet från Stockholms rådhusrätt den 3 oktober 1895. Där kan man läsa följande:
”…att han, som i September 1894 blifvit bekant med ogifta Johanna Augusta Carlsson, sedan i juni månad innevarande år åt henne hyrt bostad i huset N:o 22 vid Döbelnsgatan, der han jämväl med henne sammanbott under den tid, då han uppehållit sig här i staden…”
I Stockholms mantalsregister 1896 (som har uppgifter från 1895) finns ingen Johanna Augusta Carlsson eller Karlsson på Döbelnsgatan. I registret finns tre kvinnor med detta namn på andra adresser, men det går inte att avgöra om någon av dem är rätt person.
I mantalsregistret 1906 finns två Johanna Augusta Karlsson men ingen av dem har samma födelsedatum som de som fanns i Stockholm 1896. Om någon av de tre som fanns i registret 1895 är rätt person så bodde hon alltså inte kvar i Stockholm tio år senare.
En annan möjlighet att hitta personer i Stockholm är Rotemansarkivet, som innehåller uppgifter ur folkbokföringen under åren 1878-1926. Denna databas täcker dock inte hela staden och Döbelnsgatan ligger utanför området. I basen hittar man två personer med namnet Johanna Augusta Carlsson, men det finns inget säkert sätt att bedöma om någon av dem är Roberts käresta.
Svaren på frågorna om Augusta blir alltså:
- Vem hon var kan vi inte veta säkert.
- Hon väntade inte på honom.
Så är det med forskning - ibland hittar man det man söker, ibland inte.
Hitta stockholmare i Mantalsregistret
Stockholms stadsarkivs
mantalsregister
för åren 1800-1881 håller på att digitaliseras. I registret kan man hitta namnet på en person, med hänvisning till en mantalsuppgift eller mantalslängd. Den så kallade mantalsuppgiften innehöll adress, namn, befattning, födelseår och födelseförsamling på de personer som bodde i ett hushåll. Uppgiften lämnades in varje år och var underlag till mantalslängden, som är en lista över inkomst och skatt.
Själva mantalsuppgifterna och mantalslängderna är ännu inte digitaliserade, men arbetet pågår. För åren 1835, 1845, 1860 och 1870 kommer man snart att kunna titta på uppgifterna som skannade bilder.
Hitta stockholmare i rotemansarkivet
Folkbokföringen sköttes i Sverige normalt av församlingsprästerna. Men på 1800-talet växte Stockholm så snabbt att det blev omöjligt för prästerna att hålla reda på alla människor. Därför skapades 1878 en ny kommunal organisation. Staden indelades i ett antal folkbokföringsdistrikt, så kallade rotar. Detta system fanns fram till 1926.
Stockholms stadsarkiv har uppgifterna i en databas som är tillgänglig via deras
webbplats.
