Medeltida jordabrev
Riksarkivet har tusentals medeltida dokument där jord byter ägare. Man utfärdade ett köpe- eller bytesbrev som gjorde att den nya ägaren hade bevis på sin rätt till jorden. I brevet anges säljaren och köparen, liksom vilken jord det handlar om och köpesumman. Vittnen skulle namnges i brevet, och de hade ansvaret att i framtiden minnas händelsen om det skulle uppstå någon tvist.
En försäljning vid midsommartid 1460
Vi ska bege oss till Ydre härad, som nu ligger i sydligaste Östergötland men under medeltiden hörde till Småland. Där utfärdades den 23 juni 1460 ett salubrev på jord. Måns Bjur säljer gården Ukreda i Sunds socken, efter att tre år i rad ha uppbjudit den på tinget till inlösen av släktingarna.
Att jorden hade uppbjudits till inlösen var helt enligt landslagen: ärvd jord fick man inte sälja till utomstående utan att först erbjuda släktingarna att köpa den. Om släktingarna tackade nej kunde man sälja den fritt.
Köparen heter Nils Birna. Med Ukreda följer dessutom andelar av de närbelägna Sandbäck och Ukreda torp, och köpesumman är 30 mark gutniska penningar. Att man använde gotländska mynt istället för svenska var ganska vanligt i Småland vid denna tid.
En egendomlig dubbelhandel
I normala fall skulle brevet ha tagit slut här, med en lista över vittnen och ett par myndighetspersoner som fäster sina sigill längst ned. Men det gör det inte.
Brevet fortsätter med att Nils Birna säljer Ukreda till Måns Bjur för 30 mark gutniska. Köpet går alltså tillbaka, men vid återförsäljningen fattas Sandbäck och Ukreda torp trots att köpesumman är identisk.
Båda försäljningar bevittnas av en rad uppräknade personer. Brevet avslutas med att två präster och häradshövdingen fäster sina sigill vid det.
Poängen med dubbelhandeln
Denna handel innebar att Måns Bjur blev av med sina andelar av Sandbäck och Ukreda torp. Han gjorde alltså en förlust. Men han åstadkom en viktig juridisk förändring: Ukreda förvandlades från arvegods till köpegods. Det innebar att Måns var fri att göra vad han ville med det, utan att släktingarna kunde ha synpunkter.
Måns Bjurs motiv
Vad som fick Måns Bjur att göra denna ekonomiska förlustaffär vet vi givetvis inte, men vi kan spekulera. Han hade bjudit ut Ukreda till släktingarna tre gånger, men gården förblev osåld. Kan det ha varit så att Måns var barnlös, så att när han dog skulle mera avlägsna släktingar såsom syskonbarn ärva gården? I så fall behövde de inte köpa den, de behövde bara vänta. Kan Måns då ha blivit hämndlysten och kommit på ett sätt att lura dem på arvet? Efter dubbelhandeln kunde han ju sälja gården till vem han ville och slösa bort pengarna, eller kanske skänka den till kyrkan för sin själs frälsning. Det sistnämnda alternativet är dock inte troligt, för gården fortsatte att vara bondeägd på 1500-talet. Vad som hände efter midsommaren 1460 vet vi inte, för Måns Bjur finns inte belagd i några andra av våra medeltidsdokument.
Brevet med Måns Bjurs dubbelhandel 1460. Brevet har nummer 27615 i vår databas SDHK. Foto Emre Olgun. De första orden lyder ”Allæ the som thetta bref hørre helle see ...”.
Brevet i Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven, SDHK.
