Kartor som forskningsmaterial
Otaliga är de som genom åren bedrivit forskning på arkiv, såväl akademisk sådan som annan. Resultatet har många gånger blivit en bok, kanske en doktorsavhandling. Forskningen kan också ha resulterat i en tidskriftsartikel. Här ska berättas om en mans forskning vars resultat blev ett antal kartor.
Ivar Rydeberg och Uppsala landsarkiv
Ingenjören Ivar Rydeberg (1867–1944) satte igång ett stort arbete efter att han dragit sig tillbaka från yrkeslivet. Han var lantmäteriutbildad och hade ett stort historieintresse, kryddat med ett intresse för äldre kartering. Han satt på landsarkivet på Uppsala slott och studerade äldre kartor. Han lånade också in kartor från andra institutioner. Alla dessa kalkerade han av på transparent papper. Dessa äldre kartbilder överförde Rydeberg så till nya kartor. De olika tidsskikten fick olika färg på kartorna. Han började med att på detta sätt kartera Uppsala med dess omgivningar. Han upprättade också kartor över varje kvarter i staden på samma sätt. Dessa bands samman i en kartbok. Rydeberg karterade också landhöjningen i Uppsalatrakten. I allt detta arbete hade han landsarkivarie Josef Sandströms fulla stöd. Rydeberg fick till exempel ett eget arbetsutrymme på landsarkivet. Som exempel på Rydebergs Uppsalaarbeten visas här hans historiska karta över Uppsala från 1930.
Ivar Rydebergs historiska karta över Uppsala från 1930. På kartan finns 1643 års gator, 1671 års tomtgränser, 1702 års tomtgränser, 1880 års kvartersgränser samt 1930 års byggnader inlagda i olika färger. Ivar Rydebergs samling, 1, 0027:00001
Specialintresse för stadskartor
Efter att under nio år producerat kartor över Uppsala med omgivningar gav han sig i kast med flera andra städers stadskärnor. På detta sätt gjorde han i tur och ordning med Enköping, Växjö, Arboga, Strängnäs, Sigtuna, Västerås, Örebro, Nyköping och slutligen Norrtälje. Detta tog ytterligare fem år i anspråk. Här visas en detalj från kartan över Enköping från 1938.
Detalj av Ivar Rydebergs historiska karta över Enköping från 1938. Byggnaden i rött är rådhuset, befintliga byggnader 1938 i lila. I övrigt ses gatusträckningar från skilda tider i olika färger. Ivar Rydebergs samling, 1, 0015:00001
Gemensamt för alla hans kartor är att de består av olika tidsskikt i olika färger. Han har också på kartorna lagt in kända fornlämningar och påträffade huslämningar. Detta gör att kartorna blir en ögonblicksbild av den stadsarkeologiska forskningen under dessa år. Gemensamt är också det stora formatet. Den minsta stadskartan är 117x160 cm. Rydebergs största karta har måtten 275x225 cm.
Utställning
När allt detta var färdigt skänkte Ivar Rydeberg hela sin kartproduktion till landsarkivet. Kartorna med anteckningar blev ett arkiv med namnet Ivar Rydebergs samling. Han upprättade även ett antal kopior som donerades till olika institutioner. På Riksarkivet i Uppsala finns alltså fortfarande en stor och mycket originell kartsamling som på grund av dess fysiska format är svårutnyttjad. Den 10 maj öppnar en utställning på Riksarkivet i Uppsala som uppmärksammar Ivar Rydebergs kartsamling. Sten Nyman har publicerat: En kartälskares livsverk. Om Ivar Rydeberg och hans historiska kartor.
Riksarkivets årsbok 2017.
