Efter andra världskriget hade de mer industriella delarna av världen börjat använda maskiner med minnen och avancerad programstyrning, alltså så kallade datamaskiner. Under 1960-talet såg en ny generation datorer dagens ljus. En genomgripande automatisering av olika verksamheter blev möjlig och datoriseringen av svensk statsförvaltning inleddes.

Datoriserad statsförvaltning

Datoriseringen ledde till debatt om avvägningen mellan människors rätt till en fredad zon och samhällets behov av information. Den utmynnade i att Sverige fick en av världens första datalagar. Datainspektionen fick mandat att fatta beslut om bevarande och gallring av personuppgifter som var föremål för databehandling. Med tiden blev det praxis att forskningsintressanta personregister lämnades till Riksarkivet efter det att de inte längre behövdes för sitt ursprungliga ändamål.

Skolledarutredningen som öppen data

Skolledarutredningens magnetband då? Utredningen samlade in ett material som redovisade arbetstidfördelning för rektorer, lärare, kuratorer och tio andra personalkategorier under fem perioder 1968 och 1969. Hur många timmar arbetade rektorer med att "förbereda introduktionsdagen" i Oxelösunds södra rektorsområde? Hur många timmar lades ner på rättning av prov? För den som är intresserad av svaren så kan bandets data idag studeras på Riksarkivets sida för nedladdningsbara datamängder.

Den ärofyllda titeln Förste bandsnurrare

Skolledarutredningen lade fram sitt betänkande (SOU 1969:47) i slutet av 1969. Året därpå, den 29 oktober 1970 för att vara exakt, levererades utredningens material till Riksarkivet. Leveransen av den första digitala arkivhandlingen i Riksarkivets bestånd blev startskottet på ett under åren alltmer ökande flöde av digitala arkivleveranser.

Tekniken har sedan länge sprungit ifrån magnetbandet men mellan 1970 och 1994 tog Riksarkivet emot omkring 26 000 magnetband av halvtums-typ. Banden är känsliga och slits på olika sätt, de kan bli kladdiga, klistra ihop eller få revor och andra skador. I värsta fall riskerar de att bli helt oläsbara. Som en del i det tidigare underhållet av bandbeståndet ingick därför olika vårdmoment. Ett exempel var uppgiften att med en given tidsintervall snurra banden i hyllan, på samma sätt som ofta görs under lagring av champagneflaskor! Informationen på dessa band lagras numer på modernare media, varför ingen längre behöver spendera sin arbetsdag med att snurra band.

 

Riksarkivets första magnetband 

Visa alla månadens dokument