Hattarna och mössorna kallades de partier som växelvis satt vid makten i Sverige under större delen av Frihetstiden. Hattarna var utpräglat Rysslandsfientliga och gärna ville hämnas på Ryssland för de olyckor som drabbat Sverige under det Stora nordiska kriget. Mössorna var istället angelägna om fredens bevarande.
Misslyckat krig
Efter att Arvid Horn – den ledande politikern under Frihetstidens första skede och av många omtalad som ryssvän – avsatts 1738, dröjde det endast tre år innan ”hattarnas ryska krig” bröt ut. I augusti 1741 förklarade Sverige krig mot Ryssland. Syftet var att återerövra de områden som förlorats till Ryssland under Stora nordiska kriget. Vidare var avsikten att stödja den statskupp som tvingade bort Anna Leopoldovna från makten till förmån för Elisabet Petrovna som även kallades Elisabet av Ryssland. Men det gick inte som hattarna i Sverige hade hoppats. Tsarinnan Elisabet svek sitt löfte om att återlämna territorierna och valde att fortsätta kriget.
Hattarnas ryska krig kom att misslyckas totalt. Skälet var att svenskarna förberett sig dåligt. Armén och flottan var numerärt svaga, utomordentligt dåligt övade och bristfälligt utrustade. Den 24 augusti 1742 kapitulerade Sverige i Helsingfors och Ryssland ockuperade Finland fram till freden i Åbo den 8 augusti 1743.
Karta med okänd upphovsman
Hos Krigsarkivet finns närmare 120 kartor och planer från Hattarnas ryska krig. Den lilla kolorerade karta som syns här är från november 1741. Då hade den svenska armén redan lidit stora förluster och tvingats retirera västerut. Titeln är ”Carta öfwer Marchen som Arméen höll till Sekjervi by och Sochen uti Novembre Månad Åhr 1741”. Vi vet inte vem som ritat den men att den är samtida med händelsen i fråga - vilket inte alltid är fallet med kartorna i samlingen Sveriges krig - råder det knappast någon tvekan om.
Bildtext: "Carta öfwer Marchen som Arméen höll till Sekjervii by och Sochen, uti Novembre Månad Åhr 1741". Krigsarkivet, Sveriges krig 15:33.
Dödsdömda svenska officerare
Det finns också andra typer av handlingar om Hattarnas ryska krig hos Krigsarkivet. Ett exempel är två fotografier efter en oljemålning respektive en litografi. Bilderna visar de två officerare som verkligen fick klä skott för reträtterna under kriget: Generalen Carl (Charles) Emil Lewenhaupt den äldre och hans närmaste man Henrik Magnus von Buddenbrock. Båda dömdes för påstådda grava försumligheter till döden.
Carl (Charles) Emil Lewenhaupt d.ä. Fotografi efter litografi av A. J. Salmson efter oljemålning av Lorens Pasch d.y. Krigsarkivet, Porträttsamlingen.
Henrik Magnus von Buddenbrock. Fotografi efter oljemålning av okänd konstnär. Krigsarkivet, Porträttsamlingen.
Rymning och förväxling
Den 16 juli 1743 halshöggs Buddenbrock. Lewenhaupts avrättning skulle äga rum den 30 juli, men natten innan lyckades han med hjälp av sin son rymma från fängelset. Några dagar senare kunde han dock gripas på ett skepp på väg mot Danzig och redan dagen efter återkomsten från flykten avrättades han. Denna rymningshistoria är emellertid ifrågasatt. Det samma gäller historien om att Lewenhaupts lik av misstag fördes till Övedskloster i Skåne tillsammans med Buddenbrocks huvud istället för hans eget.
Bo Lundström
Lästips
Olof Jägerskiöld, Carl Emil Lewenhaupt,
Artikel i Svenskt biografiskt lexikon
Michael Roberts, Sverige under Frihetstiden 1719-1772 (1996)
