I september 1975 revs den gamla flottbron över Dalälven vid Landa i Stora Skedvi socken och ersattes med en ny fast bro av stålbalkskonstruktion. Strängt taget var den gamla bron inte en flottbro utan en pontonbro, men som flottbro ofta används som överordnad term för flytande broar används detta ord också här. Flottbron, som var 203,4 meter lång, fick i slutet av sin levnad belastas med 2,5 ton och passeras i en hastighet av högst 20 kilometer i timmen.
Klicka på bilden för förstoring
Den gamla flottbron under rivning med den nybyggda bron i bakgrunden. Bilden är tagen från norra älvstranden.
Utom i arkivet från Vägförvaltningen i Kopparbergs län (1944‒1978), varur bilderna hämtats, kan brons historia följas i bland annat Stora Skedvi sockens väghållningsdistrikts arkiv och Vägingenjörens i Kopparbergs län arkiv.
Klicka på bilden för förstoring
En grävmaskin demolerar bron på älvens norra sida.
Liksom många andra flottbroar var också Landabron försedd med en högre mittdel för att släppa igenom flottningstimmer. Om denna öppning i bron och dess bredd hade Nedre Dalälvens flottningsförening och väghållaren inte alltid samma uppfattning ‒ exempelvis hade flottningsföreningen lagt ut nya pontoner som minskade öppningen från 20 meter till 16 meter men förklarade sig i brev till Stora Skedvi sockens vägstyrelse likväl »ovillkorligen fordra» att bron återställdes i förutvarande skick. Vägstyrelsen fann det »något egendomligt att vägdistriktet måste taga bort pontonerna när flottningsföreningen lagt dem som de nu ligger».
Klicka på bilden för förstoring
Bron i sin välmakts dagar med det upphöjda spannet för flottningens behov. I bakgrunden pågår bygget av den nya brons tillfartsväg.
Behovet av att bygga en ny bro nämns redan i samband med Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens inspektion 1942, då bron var i dåligt skick. 1951 befanns bron vara »i sin helhet bristfällig och sönderbruten av tung trafik». Några år senare, 1958, ansågs under en besiktningsresa att en ny fast bro måste byggas eftersom traktens lantbrukare hade behov av att transportera tyngre jordbruksmaskiner mellan sina ägor på båda sidor om älven. Landsantikvarien, som deltog i resan, ansåg inte att bron måste bevaras av kulturvårdsskäl.
Under åren hjälpte man sig emellertid fram med både mindre och större reparationer. 1958 ersattes det gamla träfackverksspannet över flottningsöppningen, som två år tidigare körts sönder av en lastbil, av ett nytt spann med träfarbana på stålbalkar. I januari 1974 påbörjades emellertid uppförandet av den ersättande bron och Dalälven blev en flottbro fattigare.
Dalarna, som ju en gång karaktäriserades av sina många flottbroar, kan emellertid ännu yvas över två flottbroar i Gagnefs socken. Den ena av dessa skadades 2015 svårt när ett lastbilsekipage om 60 ton försökte passera bron, vars belastningsgräns var 4 ton, men bron reparerades och gjorde sålunda inte den gamla Landabron rangen stridig som Dalarnas sist rivna flottbro. I Landa erinrar fortfarande tillfartsvägen på norra älvstranden om bron.
Månadens dokument februari 2021
Vägförvaltningen i Kopparbergs län (1944‒1978) K:1. Uppgifter också hämtade ur Vägförvaltningen i Kopparbergs län (1944‒1978) D VI b 2:2, F XII bc:1 och F XII k:1, Vägingenjörens i Kopparbergs län F II a 1:9 och Stora Skedvi sockens väghållningsdistrikt F:1.
