Denna Månadens dokument vill lyfta fram ett historiskt fenomen som till största delen ännu är outforskat, trots att det finns ett rikhaltigt källmaterial i arkiven.
Det gäller allmogens bruk av bomärken. Bomärken är figurer oftast bestående av ett antal streck. Formen, som har vissa likheter med runor, kan förklaras med att de liksom runorna ursprungligen skars in i träföremål. Bomärken hade två huvudsakliga användningsområden, dels som ägarmärken, t.ex. på olika bruksföremål, dels som underskrifter (bekräftelsetecken) i dokument.
Den stora mängden bomärken är bevarade i handlingar som bekräftelsetecken tillsammans med undertecknarens namn, som ditskrivits av annan. I och med bl.a. skrivkunnighetens utbredning under 17- och 1800-talet avtar bruket och ersätts först av initialer eller monogram (av för- och efternamn) och slutligen med vanliga namnteckningar. Vissa forskare har betraktat även initialer och monogram som bomärken. Men det är i vart fall tydligt att de egentliga bomärkena i form av figurer är äldst med anor långt tillbaka i medeltiden och troligen ännu tidigare.
De studier som hittills gjorts har visat att bomärkena i huvudsak var familje- eller hushållsmärken, som kunde gå i arv. De fungerade huvudsakligen inom byn, där de var kända av alla. Inom en socken kunde därför samma bomärke förekomma i olika byar.
Men hur bruket skiljt sig i olika delar av landet, hur bomärkenas utformning kan kopplas till släktförhållanden och när bomärkena i olika delar av landet upphörde att användas är fortfarande till största delen okänt. De studier som ändå gjorts tyder på att de gradvis börjar komma ur bruk under 1700-talet men det finns troligen betydande regionala och lokala skillnader.
För de flesta socknar kan man belägga bomärken i arkivmaterial från 1600-tal till de i regel upphör att användas under 1800-talet. Många handlingar är digitalt tillgängliga och sökbara på socken, det gäller t.ex. lantmäterihandlingar (främst storskifteshandlingar i Lantmäteriets tjänst Historiska kartor), mantalslängder 1630-1820 (där socknens förtroendemän ofta undertecknat mantalslängden med bomärken) och bouppteckningar fram till mitten av 1800-talet (med bouppgivares och bouppteckningsförrättares underskrifter i form av bomärken). Annat, oftast icke-digitiserat material, som också antingen är sökbart på socken eller häradsnivå, och som finns under hela perioden, är handlingar i häradsrätters och domkapitels arkiv, varifrån exemplen i detta Månadens dokument hämtats. Man kan även hitta bomärken i bevarade gårdsarkiv.
Exemplen innehåller bomärken från Långtora (och delvis Härkeberga), Uppsala län, i handlingar från 1687 och 1731.
Månadens dokument från Landsarkivet i Uppsala december 2020
Uppsala domkapitels arkiv, E 5A:238
Visa alla månadens dokument
