Efter att ha tagit över S:t Barthélemy från Frankrike grundade och byggde svenskarna upp staden Gustavia vid hamnen Le Carénage. Bostadshus, förvaltningsbyggnader, värdshus och affärer färdigställdes i stor omfattning. Den svenska kyrkan Sophia Magdalena invigdes 1785. Staden växte snabbt och i början av 1800-talet var Gustavia en av Sveriges största städer med drygt 5000 invånare.
Ön gjordes till frihamn och ett västindiskt kompani upprättades. Slaveriet var utbrett på ön men förbjöds 1840. S:t Barthélemy blev dock inte den goda affär som Sverige hoppats på och 1878 återlämnades ön till Frankrike.
Bland de första svenskar som anlände till ön var den unge läkaren Samuel Fahlberg. Han gjorde flera ritningar över S:t Barthélemy och han lade grunden till en stadsplan över Gustavia. För sina insatser blev han invald i Vetenskapsakademien 1791. Samuel Fahlbergs liv fick dock en katastrofal vändning då han i samband med ett uppror tvingades lämna ön år 1810, för att senare bli dömd för landsförräderi.
Arkiv:
Ritningen över Gustavia, som upprättades av Samuel Fahlberg 1799 (kompletterad 1800), ingår i S:t Barthélemysamlingen, Extranea, kart- och ritningssamlingen i Riksarkivet Marieberg.
Visa alla månadens dokument
