Det var vanligt att järnbruken förutom bruksrörelsen också drev lantbruk och boskapsskötsel till täckande av de lokala behoven av exempelvis mjölk och smör. Ibland växte en mer ambitiös mejerirörelse fram. Så var fallet vid Uttersbergs bruk i Västmanland.
År 1910 producerade bruket 4 829,2 kilo smör, som avsattes i bland annat Kärrgruvan, Ludvika, Göteborg och Stockholm. (Affärsförbindelserna med Anna Johansson, som hade affär vid Kornhamnstorg i Stockholm, tycks dock inte ha varit oansträngda; samma år skriver affärsidkerskan: »Var god icke sänd mera smör vi kan erhålla mycket billigare och lika bra smör.») Handlingar i bruksarkivet vittnar också om försök att exportera smör till England.
Klicka på bilden för förstoring
Bruket tillverkade även ost, som såldes till affärer i bland annat Köping, Krylbo, Kopparberg och Norrköping. Kapitalboken för 1910 upptar 480 ½ kilo helfet ost, 8 110 ½ kilo halvfet ost och 819 ½ kilo av vad som måste ha varit mejeriets stolthet, nämligen Svecia antiqua. Denna ost upptas i kapitalbokens inventarium till 2 kronor per kilo, dubbelt så mycket som för den helfeta osten.
Klicka på bilden för förstoring
Om Svecia antiqua skriver Pehr Rundgren i Västmanlands läns kungl. hushållningssällskap 1815−1915 (tryckt 1915) detta: »Vid Uttersberg har kapten A. Frestadius länge experimenterat med osttillverkning. Han lyckades i icke ringa grad och framställer nu under namn af ’Svecia Antiqua’ en ost, i mycket påminnande om stiltonost. Osten är en delikatess-ost, och största svårigheten befanns vara att under förvaringen skydda densamma för åverkan af mott och ostflugor. Sedan emellertid en särskildt skyddande beklädnad komponerats, är denna svårighet häfd, och det är blott att beklaga, att tillverkningen på platsen är minimal, och att intet annat mejeri med större mjölktillgång funnit sig föranlåtet att upptaga denna helt säkert lönande fabrikation.»
Det kunde emellertid ha sina svårigheter att transportera ostarna. En lokal kund var Aronsbergs handelsaktiebolag i Aronsberg, knappt 7 kilometer norr om Uttersberg. I ett 11 juni 1910 dagtecknat brev klagar firman på den senaste ostleveransen: »På grund av ett från Eder hit ankommet parti ost, som dock ej kan godkännas på den grund att den var osnyggt embalagerad. Osten var inlagd i en säck vari varit havre, och vari en del havre finns kvar, och som på grund av att isynnerhet en ost är sönderklämd havre blivit inklämd i osten. Jag skall dock taga osten kvar om vi kunna bli överens om pris på den. Det högsta jag anser den vara värd är Ca 35 öre pr kg och mer vill jag ej betala för den.»
Bruket svarade 17 juni att »vi äro villiga rabattera den osten, som var skadad till 35 [öre] pr kg., men kunna icke gå ned lägre i pris för de andra ostarna». Så sparade handelsmannen iallafall en liten slant. (Den som skriver dessa rader skulle däremot ge mycket för att få smaka en äkta Svecia antiqua från Uttersberg.)
Månadens dokument mars 2020
Uttersbergs bruks arkiv, vol. 787 och 830. Uppgifter också hämtade ur vol. 726 och 737.
