Träsnitt föreställande Slottet Pleissenburg i Leipzig år 1632.
Nedanför fästningen Pleissenburg i Leipzig har ett antal förnäma herrar samlats för att bedöma fem elevers förmåga att skjuta prick med kanon en aprildag 1676. Bland de närvarande är självaste kurfursten av Sachsen, den 63-årige Johan Georg den andre. De övriga är fästningskommendanten Basilej Titels och övertygmästaren August Adolf von Drandorfs och ett antal högre officerare.
Man skjuter på ett avstånd av 950 alnar, vilket motsvarar 570 meter. Även elevernas lärare, Johan Siegmund Buchner, är närvarande när hans adepter skall avlägga prov på sina färdigheter. Denne Buchner är tyglöjtnant i den kurfurstliga Sachsiska armén och är också författare till den bok där anteckningen förevigats.
Hur gick det då vid examinationen? Med i anteckningen i boken finns en träffbild på en måltavla. Det förefaller som fyra av de fem eleverna träffat inom ramarna för måltavlan. Bäst av alla lyckades han som skrev anteckningen och som undertecknar sina rader med signaturen A.P.
Sannolikt var examinationen mycket viktig. Kanske öppnade den upp för en officersfullmakt. I ett tillägg till anteckningen får vi veta att den anonyme antecknarens pappa även han avlagt samma examen 1632 i närvaro av kurfursten Johan Georg den förste. Vi får också veta att pappans namn var Heinrich Pape. Således kan vi sluta oss till att antecknaren, som i några korta rader nedtecknat något som var mycket viktigt för honom, hette A. Pape.
Vem denne A. Pape var förblir obekant. Namnet har sannolikt burits av flera familjer. Kanske tillhörde han boktryckarfamiljen Pape, som verkade i Hamburg på 1600-talet. Ett annat alternativ är att han var besläktad med den tyska kyrkomusikerfamiljen Pape. En Henrik Pape nämns i de militära rullor som förvaras på Krigsarkivet. Han skall ha varit fänrik vid ett värvat tyskt infanteriregemente i svensk tjänst 1635. Det är allt vi vet.
Bilden visar den så kallade Frontespisen till andra delen av den bok där anteckningen om examinationen är nedskriven. I gångna tider var det vanligt att böcker hade dubbla titelblad, ett tryckt och ett graverat. Det graverade titelbladet brukar kallas för ”Frontespis”.
Boken förvaras idag i Krigsarkivets Bibliotek. Dess fullständiga titel lyder: ” Theoria et Praxis Artilleriæ, oder deutliche Beschreibung der bey itziger Zeit bräuchlichen Artillerie /nebenst andern neuen/ und in Praxi fundirten Maniren/ zu mehrern Unterricht alles durch Vorstellung der nötigen Risse erkläret durch Johann Siegmund Buchnern I-II” (1682).
Anteckningen, som återfinns längst bak i boken och är skriven på tyska, börjar med orden: ” Anno 1676 im 6 Apprill, hade ich zu Leipzig vor der festung Bleissenburg Meine Proba geschossen”.
Källor och litteratur
- "Theoria et Praxis Artilleriæ, oder deutliche Beschreibung der bey itziger Zeit bräuchlichen Artillerie /nebenst andern neuen/ und in Praxi fundirten Maniren/ zu mehrern Unterricht alles durch Vorstellung der nötigen Risse erkläret/ durch Johann Siegmund Buchnern. Theil I-II" / Johann Siegmund Buchner (Nürnberg 1682)
- Rullor över Patrik Kinninmonths värvade infanteriregemente. Krigsarkivet, Rullor -1723, vol 1635:2.
- Träsnitt föreställande slottet Pleissenburg 1632, se Krigsarkivet, Historiska Planscher 1632:29
- "Allgemeine Deutsche Biographie, Band 25 / herausgegeben durch die Historische Commission bei der Königl. Akademie der Wissenschaften in München" (Leipzig 1887)
Henrik Bolmskog
Visa alla månadens dokument
