Teckning var, i varje fall fram till dess fotografikonstens utvecklades till praktisk användning, ett viktigt inslag i en officers utbildning och yrkesutövning. Särskilt framträdande var detta inom Fortifikationen. Förutom att rita marsch- och rekognosceringskartor, befästningar och andra militära byggnader skulle en fortifikationsofficer också ”kunna aftaga en structur och situation effter Perspectivet”, det vill säga göra en korrekt perspektivteckning av ett bestämt terrängavsnitt.
Svenska arméns marschväg den 24-30 augusti 1718 vid Skalstugan. Den streckade linjen anger marschvägen,
siffrorna arméns lägerplatser och flaggorna nattlägren den 23-24 augusti. Sveriges krig 14:78.
Gabriel Cronstedt, framstående fortifikationsofficer under den karolinska tiden, utsågs 1718 till ”befälhavare av fortifikationen” vid den Jämtländska armén för att underlätta generallöjtnanten Carl Gustaf Armfeldts inmarsch i Tröndelag i Norge. Förutom att han fick ombesörja omfattande vägförbättringar, broslagningar och annat praktiskt militärt ingenjörsarbete i den svårtillgängliga terrängen, ingick i hans uppdrag att också avteckna viktigare terrängavsnitt, marschvägar och läger liksom att upprätta kartor.
Utsikt mot söder över Stene skans den 3 september 1718 samt en plan över en utbyggnad avsedd för den
svenska styrkan. Sveriges krig 14:83.
I samlingen Sveriges krig finns ett antal tecknade perspektiv över det norska landskapet i Tröndelag, som Cronstedt utarbetade under fälttåget. Samtliga är utförda i svart bläck och laveringsteknik med en säker blick för perspektivet och variationerna i landskapets topografi. Motiven är försedda med mer eller mindre utförliga texter som exempelvis förklarar terrängens utseende, marschvägar och platser lämpliga för nattläger. Arméns marschväg den 24-30 augusti är avbildad vid Skalstugan, sista övernattningsstället innan gränsen mot Norge med fjället Hermansnasen till vänster. Utsikten från söder över Stene skans med en plan för en utbyggnad för den svenska armén tecknades den 1 september och några dagar senare är utsiktsbilden av den sanka och trånga passagen Langsteen, som av Armfeldt benämndes ”alla slemma vägars sammandrag”, daterad. Fortsättningen av fälttåget skulle resultera i några ytterligare liknande landskapsvyer och kartor, de sista daterade i december 1718.
Utsikt mot norr över passet vid Langsteen som passerades av Armfeldts armé den 8-9 september 1718.
Sveriges krig 14:86.
Sedan Armfeldt nåtts av nyheten att Karl XII stupat vid Fredriksten i november 1718 beordrades den svenska jämtländska armén – som till stor del bestod av finländare – att vända åter mot Sverige. Hur det gick med återmarschen vet vi. Några dagar in på det nya året 1719 hade över 3000 karolinska soldater frusit ihjäl i de jämtländska fjällen i det som kallats karolinernas dödsmarsch. Både Armfeldt och Cronstedt överlevde och den sistnämnde kom att vara aktiv som fortifikationsofficer ännu åtskilliga år.
Källor och litteratur
- Carl Magnus Stuarts arkiv vol. 1, koncept till instruktioner, reglementen med mera
- Manuskriptsamlingen, Fortifikationen, läro- och handböcker, XIX: vol. 1
Sveriges krig 14:78, 14:83, 14:86
- ”Gabriel Cronstedt”, Svenskt biografiskt lexikon IX, Sthlm 1931
- Bo Lundström, Officeren som arkitekt och konstnär i det svenska 1800-talet, diss. Uppsala 1999
Bo Lundström
Visa alla månadens dokument
