Så inleds kapitlet om fyrverkerier i den ”Artilleribok” som finns bevarad i Krigsarkivets manuskriptsamling. Boken kom till Krigsarkivet 1987 som en gåva från Göta artilleriregementes officerskår. Hos dem hade den varit en del av deras bibliotek. Boken är benämnd ”Artilleribok” men om detta är den ursprungliga titeln är osäkert. Den är heller inte daterad men innehållet tyder på att den är skriven under 1700-talet. Boken lär ha tillhört generalfälttygmästaren Nils Fredrik Ehrenström (1756-1816). Hans namn står också skrivet i bokens början. Boken donerades sannolikt till Göta artilleriregemente i april 1843. I en lista över donerade böcker från en viss G. Flemming finns ”N.F. Ehrenström. Artillerimanuskript” uppräknad.


Två fyrverkare i deras verkstad. Illustrationen
inleder kapitlet om lustfyrverkeri.


Boken är skriven för hand. Till texterna finns det talrikt med detaljerade illustrationer, ofta akvareller med färgerna fint bevarade. Bokens första del behandlar artilleriet. Där beskrivs konstruktion och tillverkning av kanoner, lavetter och ammunition samt nödvändig kringutrustning. Även handhavandet av pjäser beskrivs. Efter artilleriet beskrivs på samma vis konstruktion och tillverkning av fyrverkeripjäser, både för militärt och civilt bruk. Det är från denna del av boken som bilderna till maj månads dokument kommer.


”Ett försatt werk af Swärm=Bägare och Lust=Kuhler”
lyder rubriken till figur två. Bilden visar prov på en
fyrverkerikonstruktion bestående av tre bägare och
tio små mörsare, sammanbundna med krutkanaler.


Fyrverkeriet var nära kopplat till artilleriet. Den militära tillämpningen bestod bland annat av metoder för bombkastning och konstruktion av explosiva granater. Lustfyrverkeriet handlade istället om att skapa ljusskådespel vid högtid och fest. I boken beskrivs inte bara konstruktion och tillverkning av fyrverkeripjäser såsom raketer. Där finns även beskrivningar och illustrationer av fyrverkeriverk inkl. kulisser och kombinationer av olika typer av fyrverkeripjäser.


Detta praktfulla fyrverkeri saknar närmare beskrivning. Därför är det svårt
att veta om det rör sig om ett förslag eller om det är ett fyrverkeri som
faktiskt har skjutits.

”Artilleriboken” återfinns i Krigsarkivets manuskriptsamling under XVI (Artilleriet. Läro- och handböcker) och har volymnummer 47. Denna samling är lika gammal som Krigsarkivet och har sitt ursprung i Kungl. Maj:ts kartsamling som överlämnades 1805. Med samlingen inkom ett flertal bokband som bildade grunden till manuskriptsamlingen (förteckningsnummer 58). Samlingen har växt med tiden och är idag ordnad efter ämne. Den är sökbar via Nationella Arkivdatabasen (NAD).

Övriga källor:
"Sveriges biografiska lexikon", band 12 (1949).
Göta artilleriregementes arkiv (1794-1907), volym 360, förteckningar över biblioteket.

Visa alla månadens dokument