1766 dök Rekus Anders Nilsson upp hos Stor Nils Olsson på Solld i Dalarna. Rekus Anders berättade att han inte hade någon mat, och erbjöd Stor Nils att köpa ett par skinn som han hade med sig. Stor Nils accepterade erbjudandet, och gav Anders 12 daler i betalning och ett mål mat för att stilla grannens hunger.

En tid senare dök en tredje man, Karl Nilsson, upp på gården, och berättade att hans skinn nyligen stulits. Stor Nils visade skinnen han just köpt av Rekus Anders för Karl Nilsson, som kände igen dem som sina egna och betalade 6 daler till Stor Nils för att få tillbaks dem.

Slutet gott, allting gott? Nej, inte riktigt. Nu hade ju Stor Nils betalat 12 daler för skinnen, men endast fått 6 daler tillbaks för dem. Och några skinn fanns inte längre hos honom.

Den 7 mars följande år bestämdes således i bouppteckningen efter Rekus Anders att Stor Nils Olsson skulle återbetalas med 9 daler och 16 öre – 6 ytterligare daler för de stulna skinnen, och 3 daler och 16 öre för den mat som Stor Nils bjudit honom på.

Ett handskrivet dokument      Klicka på bilden för en förstoring                                                                

                                                                                   

Sol Ivars-gården, vol. I 2:1
Månadens dokument februari 2019

Visa alla månadens dokument