Linjeskeppet Dygden
Dygden var ett av 10 systerfartyg som tillhörde den så kallade Kronprins Gustav Adolf-serien som konstruerades av skeppsbyggmästaren Fredrik Henrik af Chapman. Linjeskeppens namn var en hyllning till Gustav III och baserades på hans personliga egenskaper (Rättvisan, Manligheten, Ömheten osv). Dygden byggdes på Karlskronas örlogsvarv och sjösattes 1784. Samtliga systerfartyg byggdes efter en och samma ritning, även om vissa detaljer kan skilja dem åt. Produktionslinjen var ny för sin tid. Principen var att bygget skulle gå snabbt och för att möjliggöra detta använde man sig av delar som var tillverkade i förväg. På Chapmans order putsade man inte till virket som var brukligt vid denna tid. Chapman ska ha sagt att ”dessa skepp är där för att bli skjutna i bitar”. Dygden var färdigbyggd och sjösatt efter endast 66 dagar.
Konstruktionsritning av Fredrik Henrik af Chapman över Dygden och dess systerfartyg. Enligt ritningen ska skeppen vara bestyckade med 60 kanoner. Efter vrakets återfinnande 2010 uppgav Marinmuseum i sin pressrelease, en bestyckning av 64 kanoner.
Slutet för Dygden
Den 29 juni 1793 låg Dygden till ankars tillsammans med flera andra skepp på Karlskronas redd. Den svenska flottan skulle återupprusta skeppen för att utöka sin svarskapacitet. Den franska revolutionen var pågående och man hade i åtanke de tidigare sjöslagen mot Ryssland.
Karta över en del av Karlskrona redd, år 1883.
Några befäl var kommenderade i land för att införskaffa förnödenheter och delar av besättningen höll på med underhållsarbete med beck (ett mycket trögflytande och brandfarligt ämne). Timmermannen Lundgren smälte beck genom att lägga in glödande kanonkulor i en beckbalja. En av kanonkulorna var alldeles för varm vilket orsakade att så fort Lundgren slängde in den glödheta kanonkulan i beckbaljan antändes den ögonblickligen. Enligt vittnesmål beordrade Lundgren båtsman Petter Dretting och ytterligare en person som inte namnges, att bära upp beckbaljan uppför gångbordstrappan för att sedan kasta den överbord. Dretting hade dock inte kraft till att bära upp baljan. Hans armar gav vika i trappan och han tappade den brinnande baljan över sig själv. Becket rann ut och elden spred sig ombord.
Flaggkonstapeln Carl Gustaf Björck var ett av de befäl som befann sig ombord på olycksdagen. Enligt Björcks vittnesmål var han nere i arkliet och inventerade uppbörden av krut. Mellan klockan tre-fyra på eftermiddagen blir han underrättad av några besättningsmän att elden var lös. När Björck undersökte situationen vidare beskriver han hur han ”möttes av en tjock rök som kom från både undre och övre däck”. Besättningen försökte kväva elden men det var förgäves. När Björck insåg att skeppet var förlorat tog han och en större del av manskapet sin undsättning i en näraliggande barkass. Man kapar fånglinan och innan man har hunnit få undsättning av chefsskeppet Prins Adolf Fredrik, vittnar Björck om att stormasten har gått överbord och att skeppet sedan har sprungit i luften. Inga andra livbåtar fanns att tillgå på skeppet utöver barkassen. Vissa män slängde sig i vattnet och flöt på delar av riggen tills de blev räddade. Besättningen bestod av över 550 man och mellan 60-70 personer omkom.
Det som orsakade explosionen var att eldsvådan ombord hade spridit sig till krutdurken. Det var inte ovanligt att man sänkte sina fartyg avsiktligen för att skapa hinder för fiender under vattenytan, men dessa skepp tömdes först på inventarier och annat som kunde tas tillvara. När Dygden sjönk var det inklusive besättningens personliga tillhörigheter, inventarier med mera. I Amiralitetsunderrättens protokoll kan man läsa vilka tillhörigheter befälen personligen hade förlorat. Björck förlorade bland annat en halvsliten stor civil hatt, en sabel med dess gehäng, två stycken mörkblå jackor, ett par svarta klädesbyxor, en spegel, ett nytt paraply, en stor beslagen kista med mera.
Utdrag från Amiralitetsunderrättens protokoll. Flaggkonstapeln Carl Gustaf Björck listar vilka tillhörigheter han har förlorat.
Efter olyckan
Det man vet skedde efter olyckan är att galjonsfiguren på Dygden bärgades och sattes upp på det före detta ryska skeppet Vladislaff. Galjonsfiguren finns idag på Sjöhistoriska museet i Stockholm. I över 200 år låg Dygden bortglömd på havets botten på cirka 20 meters djup tills år 2010 då Sjöhistoriska museet, Marinmuseum och Försvarsmakten undersökte vrakplatsen. Vraket lokaliserades av intendenten Hans Lineskär på Marinmuseum i Karlskrona.
Källor
Karlskrona station, Stationskrigsrätten, A:10.
Marinens ritningar, A 1, 44:01a, A 18c, nr 10.
Harris, Daniel, ”F H Chapman. The first naval architect and his work”, London: Conway Maritime, 1989, s, 124, 167.
Höglund, Patrik, ”Dygden. Arkeologisk undersökning av ett linjeskepp från 1700-talet”, Stockholm: Statens maritima museer, 2011.
Caroline Duke
