Den 5 (november 1806) steg vi ombord och skulle sjövägen till Stralsund men olyckligtvis blev vi attackerade av både preussarna och fransosen på älven mellan Lübeck och Travemünde fästning den 6 dito och slutligen av fransosen tillfångatagna under fransk beteckning och marscherade samma afton till Slutup (troligen Schlutup).
Erik Borell, livgrenadjär vid Första livgrenadjärregementet, ger i sin dagbok en kortfattad skildring av den strid som senare skulle komma att kallas Överraskningen i Lübeck under Pommerska kriget 1805-1807. Svenskarna skulle egentligen bara evakueras från Lübeck till Stralsund. Längs floden Trave stod preussarna och fransmännen (ledda av marskalk Jean Baptiste Bernadotte) på varsin sida och sköt på varandra varpå svenskarna hamnade i skottlinjen. Längre fram i dagboken berättar Erik mer detaljerat om hur de först lyckades ta sig igenom, men sedan blev tvungna att lämna skeppet och ge sig i fransk krigsfångenskap. Resten av dagen fick de stå i sina blöta kläder utan mat ute på ett fält.
 

Bild 1. Eriks marsch genom Europa 1805-1810 Utsnitt av karta över Europa i januari 1808.
Utländska kartor, 2, Europa, generalkartor nr 29, L´Europe en Janvier 1808


Den 9 marscherade vi tillbaka till Lübeck 1 ½ mil. Där blev vi inkörda i en kyrka och förblev (där) till den 13 då vi började vår långa och svåra fångmarsch under fransk beteckning och marscherade till byn Gröno (troligen Grinau) 1 mil.


Bild 2. Erik Borells dagbok 15 oktober-16 december 1806. Erik Borell volym 1

Erik tillbringade tre år i krigsfångenskap på olika orter i nuvarande norra Frankrike och arbetade bland annat på kanalbyggen. Den 25 november 1809 fick de order att bryta upp och började den långa marschen hem och den 16 april 1810 steg de i land i Ystad. Den 10 maj var han hemma i Bankeryd igen.
     
I dagboken har Erik förutom summariska redogörelser för marschrutter livfullt beskrivit militärlivet och fångenskapens plågor, antecknat sevärdheter i olika städer de passerat, skrivit ihop svensk-fransk-tyska ordlistor och egenkomponerade visor och sagor. Det är tydligt att skrivandet var ett sätt för Erik att ta sig igenom krigsfångenskapen. Man kan även följa hans vidare öden som soldat under fälttåget till Norge 1814, Karl XIV Johans kröning 1818 och arbetskommenderingar på Göta kanal.


Bild 3. Anteckningar om sevärdheter och händelser längs vägen: En ovanligt stor oxe utanför Sverin, gräshoppor och tranor mitt i vintern, en svår storm som dödade boskap i Langenburg och antalet kyrkor och tullportar i Lüneburg. Erik Borell volym 1

Faktaruta

Erik Borell f. 15/4 1780, Vårdnäs socken, d. 18/1 1858, Vårdnäs socken
Livgrenadjär vid 1. livgrenadjärregementet 1803-1832 för rotarna nr 71 Bestorp och 72
Tråstorp, Kinds kompani.


Anna Svenningsson

Visa alla månadens dokument