”Ingen har fyllt en bana liknande min”. Så sammanfattade i februari 1844 Karl XIV Johan sin gärning, dock på franska eftersom han aldrig kom att behärska det svenska språket. Född den 26 januari 1763 i ett småborgerligt hem i Pau i Frankrike, värvades Jean Baptiste Bernadotte tidigt som soldat i den franska armén och steg där raskt i graderna. Överste- och generalsfullmakter utfärdades 1794, i maj 1804 utnämndes Bernadotte till marskalk av Frankrike och två år senare kunde han titulera sig furste av Pontecorvo.
Vid den svenske kronprinsen Karl Augusts plötsliga bortgång i maj 1810 beslöt Karl XIII och statsrådet att erbjuda tronföljden åt den avlidnes bror, hertigen Fredrik Kristian av Augustenborg, och att hos Napoleon begära godkännande av denna kandidatur. Den svenske kuriren Carl Otto Mörner, övertygad om att endast en fransk marskalk kunde lyfta Sverige ur dess förfall, agerade emellertid efter eget huvud och erbjöd Bernadotte att bli Karl Augusts efterträdare. Efter flera turer vanns både marskalken och den svenska regeringen och riksdagen för detta förslag. För Sveriges del vägde säkert förhoppningen in att man under den franske härföraren och med Napoleons hjälp skulle vinna revansch österut. Bernadotte adopterades så av Karl XIII under namnet Karl Johan. Som vi vet vände Karl Johan i stället strax blickarna mot Norge, som efter stridigheter med Sverige år 1814 kom att erkänna Karl XIII som Norges kung.
Efter kungens bortgång kröntes så Karl Johan först i Storkyrkan i Stockholm och sedan även till Norges konung i Trondheims domkyrka den 7 september 1818, men där under namnet Karl III Johan. På kartan nedan syns Nidarosdomen ungefär i mitten, strax ovanför floden Nidelva.
Mått och steg vidtogs i anledning av kungens kröningsresa. Överkommendanten Gustaf von Otter beordrades den 22 juli att avresa till Kristiania (Oslo) för att sedan åtfölja kungen på hans resa. Till Norge kommenderades också, som vi ser av skrivelsen, ”Aggerhus Jägare” (Akershus hästjägardetachement, som sedan 1816 tjänstgjorde i Stockholms garnison), vilka därför befriades från slottsvakten. Även Bohusläns regemente berördes av den förestående resan. Den 6 augusti beordrades Tanums och Sotenäs kompanier att marschera till Svinesund. Där skulle man genast börja ”putsa och rengöra sina persedlar och påtaga de hwita Byxor, så att allting är färdigt till paradering wid Hans Maj:ts ankomst”.
Källor
Krigsarkivet, Porträttsamlingen, Carl XIV Johan. Träsnitt av G. Forssell.
Krigsarkivet, Utländska stads- och fästningsplaner, Norge, Trondheim 1830.
Krigsarkivet, Generaladjutanten 1819-1840, serie Bd, Generalorder, volym 1.
Krigsarkivet, Bohusläns regemente, Avd. II, Regementschefsexpeditionen, serie B I a, Brev- och orderjournaler över utgående och inkommande skrivelser, volym 5.
Peter Nordström
Krigsarkivet
Visa alla månadens dokument
