Porträttet av Olof Åhlström finns på
Kungl. Musikaliska Akademien som har
gett tillstånd till publiceringen.
Fotograf Urban Wedin.
För eftervärlden är han kanske mest känd för att ha gett fast form till Bellmans sånger. Men Olof Åhlströms karriär är fascinerande i sin egen rätt. Många musiker måste ha ett avlönat arbete vid sidan av för att kunna försörja sig. Det brukar då gärna bli något där det inte krävs 100 % engagemang. Om den beskrivningen passar in på krigsråd – ett av de högsta ämbetena inom Krigskollegiet - är nog tveksamt. Olof Åhlström klarade av att kombinera en framgångsrik ämbetsmannakarriär med en lika lyckosam bana som musiker, kompositör och musikförläggare.
Olof Åhlström föddes 1756 i Åhl by, Vårdinge socken i Södermanland. Fadern Erik Olofsson var bonde vilket säkert skulle ha blivit även Olofs yrke. Men socknens organist upptäckte att pojken hade musikalisk begåvning och gav honom lektioner. Samtidigt lät baron Silfversparre på Näsby honom vara lekkamrat med sin egen son och även få del av informatorns undervisning.
1772 begav sig den 16-årige Åhlström till Stockholm där han bedrev studier tills han några år senare kunde ta tjänst som organist i Maria kyrka. Den musikaliska karriären fortsatte med att han 1779 debuterade som kompositör. Samma år gifte han sig med Hedvig Charlotta Lenngren. Som 29-åring blev han invald i Musikaliska akademien och fick snart därpå förtroendet att vara kronprinsens musiklärare. 1788 erhöll han så ett kungligt privilegium på att under 30 års tid ha ensamrätt på att trycka och ge ut noter. På så vis kom han att bli den första utgivaren av Carl Michael Bellmans musikaliska verk ”Fredmans epistlar” och ”Fredmans sånger”. Och man menar att han inte bara var utgivare av dessa utan även rent faktiskt var den som omvandlade Bellmans musik, som denne spelade på gehör, till arrangerade noter.
Partitur för Bellmans sånger, Fredmans epistel No 80,
mer känd som ”Liksom en Herdinna, högtidsklädd”.
Här arrangerad för blåsoktett av musikdirektör C. J. Mård
vid 1900-talets början.
Livgrenadjärregementets musikkår, F III:1.
Men Åhlström komponerade även själv flitigt under hela sin livstid. Han tonsatte dikter, bland annat av sin svägerska Anna Maria Lenngren, skrev operor, romanser och sonater.
[Lyssna till Olof Åhlströms musik: sök på Olof Åhlström på Youtube för ett stort urval av inspelningar, t. ex. dessa: Anna Maria Lenngren - Kalaset Anna Hallenberg - I mina ömma sånger]
Det är förstås Olof Åhlströms musikaliska gärning som förlänat honom viss berömmelse. Men här vill vi för en gångs skull rikta ljuset mot hans ämbetsmannakarriär. 1780 fick han en extra ordinarie tjänst som kammarskrivare i Krigskollegiet.
Uniform för Krigskollegiets tjänstemän, godkänd
av Karl XIII 1812. Uniformsritningar, serie VIII:21
Därefter avancerade han i graderna på ett anmärkningsvärt sätt: 1783 blev han revisor, 1794 kamrer vid kollegiets krigskommissariatskontor, 1803 krigskommissarie, för att åren 1805-1824 kröna sin bana som krigsråd, först på intendentsdepartementet och sedan på utredningsdepartementet – närmast jämförbara motsvarighet idag skulle väl vara ekonomichef på Försvarets Materielverk.
Lönelista för första kvartalet 1795 där kamreraren
Åhlström, åtnjuter såsom tjänstgörande kammarförvalt.
vid samma syssla åtföljande lön.
Krigskollegiets kansli D V:7.
Protokoll från Krigskollegiets intendentsdepartement
april 1805 där ”Herr Krigsrådet Åhlström” officierar
tillsammans med Cederström och Tibell.
Krigskollegiets intendentsdepartement, A I:1805-1
Under 1808-1809 års krig ingick Åhlström i det s.k. Krigsdepartementet, som skulle ”under krigstider besörja de sammandragna arméers förnödenheter av artilleri, beväring, ammunition, fältavlöning, proviant, fourage, beklädnad, tross och utredning samt sjukhusanstalter, med vad mera som till de i fält stående arméers ekonomiska förvaltning och därmed förenade redogörelse hörer.” Krigsdepartementet fick alltså en mycket besvärlig uppgift att lösa och det svenska nederlaget brukar till stor del tillskrivas brist på medel och utrustning – alltså Krigsdepartementets ansvarsområde. Det är knappast helt rättvist att lägga all skuld på krigsdepartementet för detta, men att så ändå gjordes är klart. Hertig Karls gemål Hedvig Elisabet Charlotta, skriver i sina dagböcker om ”organisten” Åhlström att denne hamnat där han hamnat genom krigspresidenten baron Cederströms protektion och antyder att han och flera andra i departementet inte hade de rätta kunskaperna för uppdraget. Kritiken till trots – Åhlström behöll sitt krigsrådsämbete ända tills han pensionerades 1824. Han fick fem barn och verkar ha levt ett tämligen välbeställt och långt liv. Olof Åhlström avled år 1835.
Källor:
”Krigskollegii historia. Biografiska anteckningar”. Johan Kleberg, Stockholm 1930.
”Krigskollegii historia”, Birger Steckzén, Stockholm 1937.
”Ett märkvärdigt barn: Gustaf III:s son”. Christopher O' Regan, Stockholm, 2007
”Kognitiva strukturer i Olof Åhlströms sonater”, Ulf Berggren, STM-Online vol. 4 (2001)
”Malmros försvarar Bellmans förläggare”, SvD, 2006-01-04
”Bondesonen bakom Bellmans toner”. DN, 1995-09-28
Levande musikarv.se
Anna Maria Lenngren - Kalaset
https://www.youtube.com/watch?v=kWIewe25-b4
Anna Hallenberg - I mina ömma sånger
https://www.youtube.com/watch?v=U5gCunz9cK8
Bo Berg
Krigsarkivarie
