År 1705 – under det Stora nordiska kriget – och efter det misslyckade anfallet på fästningen Kronstadt i Finska viken, blev fänriken Gustaf Adolf Fleetwood och löjtnanten Jan Uggla tillfångatagna. De båda männen i Jaroslav kom att följas åt under en lång och smärtsam fångenskap. I de fångförteckningar som finns bevarade nämns de sida vid sida fram till krigsslutet 1721.
När Fleetwood skrev hem till modern hade Jaroslav precis härjats av en svår brand. Det lilla han ägde hade förstörts, däribland hans bankväxlar och han var nu fullständigt utblottad. Dessutom ryktades om att krigsfångarna skulle förflyttas till ”yttersta gränsen på Ryssland”.
Många krigsfångar försökte, om det var möjligt, att tjäna en slant på olika typer av hantverk. Fleetwood sades ha haft en fallenhet för silversmide. B. A. Ennes, som i början av 1800-talet samlade biografiska minnen om ”Konung Carl XII:s krigare”, skriver att Gustaf Adolf Fleetwood försökte avhjälpa sin fattigdom genom att smida klockkedjor och andra arbeten med infattade stenar. Fleetwoods kontaktman i Moskva, generalmajor Hamilton, också han krigsfånge, hade erbjudit sig att hjälpa honom ekonomiskt. Men Hamilton krävde en motprestation. Han ville ha en hel gård av familjen Fleetwood, nämligen en hemmansdel i byn Smeby i Hjälstad socken, som modern fått i arv.
För Gustaf Adolf Fleetwood och Jan Uggla kom fångenskapen att bli mycket lång, hela 17 år. De återkom inte till Sverige förrän efter freden i Nystad 1721. Enligt en anteckning i fångförteckningarna, som förvaras på Krigsarkivet, skall de ha kommit hem samma dag. Båda befordrades vid Älvsborgs regemente, Gustaf Adolf till löjtnant och Jan Uggla till kapten. Båda har sårats under kriget, Gustaf Adolf Fleetwood omtalas haft 13 blessyrer. Men han hade ändå haft tur - tre av hans bröder hade stupat. Den yngre brodern Carl Christoffer föll vid Fraustadt 1706, och de äldre bröderna Harald Erik och Georg Miles vid Poltava 1709 respektive Helsingborg 1710. Sin ”allra käraste fru moder”, fick han aldrig återse. Hon dog 1716 i en ålder av 69 år.
Gustaf Adolf Fleetwood blev med tiden kapten vid Skaraborgs regemente. År 1742 tog han avsked med majors titel. Han dog 1759 på herrgården Sparrsäter i Skaraborgs län, 77 år gammal. Han var gift två gånger, först med Anna Uggla och sedan med Mätta Reenstierna. Båda dessa hans hustrur var förövrigt avlägsna släktingar till hans kamrat i fångenskapen, Jan Uggla.
Och hur gick det med delen av byn Smeby, som generalmajor Hamilton begärde som motprestation? En genomgång av Jordeböckerna för Vadsbo härad i Skaraborgs län visar att familjen Fleetwood aldrig överlät gården till generalmajoren. Så sent som 1729 var den fortfarande i familjens ägo.
Sjöstriderna vid Retusaari 1705
Under sommaren 1705 gjorde den svenska flottan upprepade försök att landstiga på ön Reetusaari, belägen endast 25 kilometer utanför Sankt Petersburg, varvid många soldater och officerare antingen drunknade eller tillfångatogs. Ön hade ett strategiskt läge i de grunda farvattnen utanför den blivande ryska hamnstaden och därpå hade man anlagt fästningen Kronstadt (även kallad Kronslott).
Det var vid ett av dessa landstigningsförsök som Gustaf Adolf Fleetwood och Jan Uggla tillfångatogs. Elgenstierna uppger att Fleetwood skall ha sårats svårt vid detta tillfälle.
Brevet
Första och sista sidan av Gustaf Adolf Fleetwoods brev till modern Märta Stake. Brevet börjar, något språkligt moderniserat, med följande rader:
Min hjärtans allra käraste fru moder.
Min gunstiga fru moders angenäma och av hjärtat kärkomna brev av d: 5 Januari blev mig d: 26 juli väl till handa, ställt, för vilket jag uti djupaste ödmjukhet tackar, och kan min penna ej tillfyllest beskriva, den hugnaden jag bekom då jag såg å nyo vara av min k: fru moder hugkommen, som mig uti ett så långsamt och bedrövligt fångenskap en stor gjädje är, de angenäma tidningar [=nyheter] att min hjärtans fru moder, svägerska, systrar och brordöttrar äro vid god hälsa bringar mig en stor fröjd, och skulle gärna önska att jag min gunstiga fru moder med slika tidningar kunde hugna, som dock [:Gudi ärat:] på min sida intet felas, och har jag orsak att tacka den högsta, som mig vid god hälsa uppehåller, Gud giva det så stadigt [må] Continuiera, på båda sidor och mig från de kära [och] alltid hugneliga tidningar må förspörja;
Men [vad] angår att skaffa underrättelse om min bror Harald så vill jag intet annat förmoda än min hjärtans [fru] moder mitt brev av d: 12 jan: som jag sände till H: [Gen] Major Hamilton och honom ödmjukeligen bad det till [min] kära fru mor att överskicka, lärer hava bekommit, var uti jag min kära fru mor tillkänna gav min Broder Haraldz förväxlande stånd det han strax efter den olyckliga Poltafoha action detta timliga [lämnat], Gud den allra högsta fröjde hans själ och hugsvala och trösta min hjärtans fru moder, samt give henne [ett] gott och stadigt tålamod, denna världsliga bedrövelse att draga;
Litteratur
Elgenstierna, Gustaf. "Den introducerade svenska adelns ättartavlor". Bd. 2 & 8. [Släkterna Fleetwood och Uggla] Norstedt. (Stockholm 1926 & 1934)
Ennes, B. A. "Biografiska minnen af konung Carl XII:s krigare, samt andre embetsmän och personer, under denna konungs tid, fångne i Ryssland, flygtige i Turkiet, eller dödskjutne i fält". D. 1-2. P. Sohm. (Stockholm 1818-1819)
Ericson Wolke, Lars. "Sjöslag och rysshärjningar. Kampen om Östersjön under Stora Nordiska kriget 1700-1721". Nordtedts. (Stockholm 2011)
"Leonhard Kaggs Dagbok 1698-1722". Utgifven af Kungl. samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia genom Adam Lewenhaupt. "Historiska handlingar, nr 24". (Stockholm 1912)
Lewenhaupt, Adam. "Karl XII:s officerare, biografiska anteckningar". Vol 1-2. Norstedt. (Stockholm 1920-1921)
Åberg, Alf. "Fångars elände. Karolinerna i Ryssland 1700-1723". Natur och Kultur (Lund 1991)
Källor i Krigsarkivet
Sveriges krig [kartsamling] 11:98 + 11:99 [ön Retusaari 1705]
Stora Nordiska Kriget [Krigshandlingar], Avd. 14, Serie I, vol 3
Regementsräkenskaper -1723. Älvsborg 1711.
Källor i Göteborgs landsarkiv
Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Landskontoret, Jordeböcker för Skaraborgs län 1675-1729
Henrik Bolmskog
Krigsarkivet
