Henric Liljensparre (1738-1814) är mest ihågkommen för att han som polismästare i Stockholm ledde jakten efter gärningsmannen som sköt Gustaf III på maskeradbalen den 16 mars 1792. Han lyckades tidigt gripa flera misstänkta och få Jacob Johan Anckarström att erkänna att det var han som hade utfört dådet.
I den maktkamp som följde efter kungens död hamnade makten hos hertig Karl men framförallt hos hans vän och frimurarbroder Gustaf Adolf Reuterholm. Det dröjde inte länge förrän Reuterholm avskedade Liljensparre och han skickades till Stralsund den 14 januari 1793 för att hålla uppsikt över franska emigranter. Reuterholm såg Liljensparre som ett problem eftersom att han bland annat motsatt sig den då nyligen införda obegränsade tryckfriheten. Han hade också arresterat den kände skalden Thomas Thorild och efter det så kallade Ebelska upploppet i Stockholm bestämde sig hertig Karl och Reuterholm för att avskeda Liljensparre.
Inledningen i Liljensparres skrivelse till Gustaf IV Adolf från den 12 juni 1797.
I samband med att Liljensparre återkom till Sverige efter sin påtvingade landsförvisning författade han den 12 juni 1797 en skrivelse till den unge arvtagaren Gustav IV Adolf, som nu stigit upp på Sveriges tron. I försvarsskriften framställde han sig som den plikttrogne undersåten som alltid gjort sitt bästa för konungen och riket.
Transkription
Genom Eders Kongl. Maj:ts rättwisa har jag
blifwit återkallad til mit fädernesland, therifrån jag
warit skiljd i 4 år och 4 månader, under hwilken tid mina
fiender icke underlåtit, at om mig utsprida de wederstyg-
egligaste calomnier, hwilka förmodeligen också kommit til
Eders Kongl. Maj:ts öron, i afsigt at betaga mig min Konungs
nåd och bewågenhet, hwartil mine många trogna, ehuru
ringa
Källa: Liljensparres skrivelse till Gustaf IV Adolf finns i Säfstaholmssamlingen, volym 80, Riksarkivet Marieberg.
Visa alla månadens dokument
