Tirpitz hade legat för reparation utanför Tromsö större delen av året och allierade bombplan hade redan flera gånger försökt slå ut fartyget. Den 12 november 1944 lyckades man. 31 brittiska bombplan startade från Archangelsk i Ryssland och alla utom ett kunde också återvända dit efter att framgångsrikt ha fullgjort sitt uppdrag. Tirpitz bombades, tog in vatten och kantrade. Över 1000 tyska besättningsmän dog.
Precis som vid sänkningarna av andra stora tyska slagskepp var detta en propagandamässig framgång för de allierade. I Sverige fick operationen medial uppmärksamhet även av andra skäl. Ett av bombplanen hade skadats av tysk luftvärnseld och tvingades nödlanda i Sverige. På den nystartade tidningen Expressens allra första förstasida 16 november 1944 kan man se en bild på besättningen och läsa en intervju med männen av journalisten Sven Åhman:
http://www.expressen.se/andra-varldskriget/expressen-november-1944-sarade-sankte-de-nazisternas-slagskepp/
Den sex man starka besättningen, varav tre kom från Nya Zeeland, blev internerade en kort tid i Korsnäs vid Falun. Snart återbördades de till England. Det havererade flygplanet såldes som skrot till våren.
Försvarsstabens krigsexpedition
Under beredskapen startade man en så kallad krigsexpedition inom Försvarsstabens utrikesavdelning. Den var navet i all rapportering. Allt av militärt intresse, alla bevakningsinstansers rapporter telegraferades eller ringdes in till krigsexpeditionen och delgavs cheferna vid Högkvarteret. Det är ett spännande arkivmaterial som ger oss direkt kännedom om vilken information befälhavarna satt med i ett givet ögonblick.
Sänkningen av Tirpitz figurerar i två inkommande meddelanden den aktuella dagen. Först är det luftvärnscentralerna i Storuman och Gällivare som rapporterar att ett antal engelska bombplan kränkt Sveriges luftrum 12 november 1944 mellan kl 08.00 till 09.11. Man har beskjutit planen. Det är alltså den engelska bombeskadern som genar över svenskt luftrum på sin väg mot Tromsö. För att ha större chans att överraska Tirpitz ville man utnyttja ett område med radarskugga.
På nästa rapport ett par timmar senare från luftvärnscentralerna i Gällivare och Överkalix ser vi att ett av bombplanen tvingats nödlanda och att den oskadda personalen om sex man har tagits om hand av hemvärnet. De övriga 30 flygplanen har tydligen tagit en rutt som inte gick över Sverige på hemvägen.
Källor:
Försvarsstabens utrikesavdelnings krigsexpedition, F:1944:21
Rolph Wegmann ”Brittiska nödlandare 1940-1945”, Nässjö 2008
Visa alla månadens dokument
