Wår rätta Trosbekännelse och Tryckfrihetsförordningen

Enligt tryckfrihetsförordningen 1766 §1 var det inte tillåtet att genom skrift eller tryck sprida något som stred mot Wår rätta Trosbekännelse och then rena Evangeliska Läran. På första uppslaget hade man tryckt en dikt som inte bara stred mot Enighet i Religionen, och wår rätta Ewangeliska Lära, utan äfwen emot den naturliga kunnskapen om Gud och et gudomligt wäsendes Höga Egenskaper. Ett granskningsexemplar finns dock kvar bland arkivhandlingarna från Justitierevisionen. Dikten i den beslagtagna tidningen är markerad i marginalen med ett blått streck.

Under Gustaviansk tid (1771-1809) genomfördes ett antal inskränkningar av tryckfriheten. Trots att dessa inskränkningar var synnerligen långtgående, hade man redan under arbetet med tryckfrihetsförordningen från 1766 inskjutit en rad begränsningar för vad som fick offentliggöras genom tryck. En av de iögonfallande inskränkningar i tryckfriheten som då införlivades gällde religionsfrihet och religionsutövning. Andra viktiga begränsningar gällde till exempel rikets säkerhet, den personliga integriteten och sedlighet.

ur Dagligt Allehanda, torsdag 27 juli 1769:

Öfwer Fri Religions=Öfning

Säg om twång i Guda=Läran föruton bär,
Ej Gudomlig Lag fördömer den som dygdig är.
Mon Försynen icke alt täckts hägna.
Rägn och Solskin alla Platser fägna.
Nationer utaf olik lära,
Njuta lika förmon, lika ära.
En olik Dyrkan, Himlen wisst behagar;
Allenast wi ej glömma dygdens Lagar,
Och den enda Gudom från wår låghet dyrka,
Som under många namn har en Alsmägtig styrka.

Källa: Riksarkivet Marieberg, Justitierevisionen, Besvärs- och ansökningsmål, 1771, Juni, Nr. 1-79 ½

Jan Mispelaere

Läs mer om Tryckfrihetsförordningen - TF 250 år