Vad åt man på restaurang i juli månad 1943? Anledningen till att arkiven kan svara på den frågan är att det 1941 inrättades priskontor vid de statliga kristidsstyrelser som bildats i samband med krigsutbrottet 1939 och i de flesta fall hade ett län eller delar av ett län som verksamhetsområde. Priskontorens uppgift var bl.a. att på regional nivå biträda Statens priskontrollnämnd, exempelvis med att kontrollera att de prisstopp som nämnden beslutade om iakttogs. De exempel som här skall nämnas härrör alla från priskontoret i Västmanlands län, som vad restauranger och kaféer beträffar fullgjorde sin uppgift bl.a. genom att från de olika näringsställena infordra matsedlar och prislistor, vilka finns bevarade i arkivet. Också korrespondens mellan priskontoret och olika restauranger kan återfinnas i arkivet.
Klicka på bilden för förstoring
Ett exempel på det senare utgörs av ett par brev växlade krigshösten 1943 mellan priskontoret och Sala stadshotell. Tre herrar hade vänt sig till priskontoret för att klaga på att de fått »betala för (deras uppgift) en portion, som per man utgjordes av 1 fiskkorv och 1 potatis Kr. 2.- per person». Till yttermera visso hade fiskkorven varit »en vanlig nattkorv, som i inköp betingar ett pris av ca 15 öre stycket». Inget bröd eller smör hade ingått i priset. Källarmästare Tillberg förklarar sig i en svarsskrivelse: »Om gästerna har fått för små portioner måste det berott på något misstag eller fel å beställningen. Eder uppgift om att fiskkorven skulle betinga ett pris av 15 öre stycket i inköp ber vi att få tillrättalägga. Fiskkorven är inköpt den 22/3 1943 hos firma Nestor Carlsson Sundbyberg och kostade då om 30 burkar à 16:75 innehållande 75 korvar. Detta utgör per korv 22.5 öre i inköp.» Eftersom flera burkar fiskkorv inte ginge att uppbringa vore problemet, anar man att källarmästaren anser, ur världen.
Ett tydligare exempel på irritation över priskontorets verksamhet möter i ett brev från Hotell Arboga, i vilket Karl Lagerlund besvarar en fråga om vari hotellets frukost, som kostade 2 kronor, bestod. Efter att ha räknat upp frukostbordets innehåll fortsätter han: »Priset kr. 2:- för denna måltid kan omöjligt vara för högt. Skall det vara lägre pris, för en dyl. frukost, är det givetvis större fördel, att helt lägga ner rörelsen.»
Men åter till frågan om vad som stod på restaurangborden för sjuttiotre år sedan. På Klippan i Västerås serverades 21 juli 1943 bl.a. hemrimmad lax med stuvad potatis, stångkorv speciale, stångsparris med rört smör, melon, jordgubbar och hallon. Menyn anger också hur många ransoneringskuponger – kkup för köttkuponger och skup för smörkuponger – som krävdes för vissa rätter. På Vinbäcken i Arboga stod samma dag på menyn under rubriken »S. k. Pilsnermat» bräckt korv med löksås, gurka eller rödbetor samt marinerad strömming med rödbetor. Att botanisera vidare bland de många menyerna från krigsåren och tiden närmast därefter blir en veritabel lustvandring i vad som – om det tillåts den arkivtjänsteman som skriver dessa rader att bli en smula personlig – onekligen tycks vara ett förlovat matland. Här finns stekta kroppkakor, nässelkål med ägg och ugnsstekt snöripa (på Hotell Kvicksund, där priskontoret enligt anteckning på matsedeln ansett middagen vara för dyr), brynt vitkålssoppa, kokt kalv med dillsås, gräddstuvad njure med gurka, sillbullar med korintsås och späckad älgstek med gurka. Läs själv vidare på de ofta dekorativa matsedlarna!
När kristidsstyrelsernas priskontor 1949 avskaffades ersattes de av nyinrättade priskontor vid länsstyrelserna. I Västmanlands län överfördes den äldre arkivbildningen till det nya priskontoret, varför även handlingar äldre än 1949 nu ingår i länsstyrelsens arkiv.
Månadens dokument juli 2016
Länsstyrelsen i Västmanlands län, Priskontoret, volymerna D 3:1, E 1 AA:5, E 2:5.
