HMS Älvsnabben. Foto: Chefen för marinen, Sektion 3, Informationsavdelningen (serie K 2)
Avlöpningen från hamnen hade föregåtts av några traditionsenliga ceremonier, bl.a. en kyrkmarsch genom Karlskrona. Det var brukligt vid den här typen av sjöexpeditioner. Fartygets namn var Älvsnabben, flottans skol- och långresefartyg. Hon var sjösatt 1943 vid Eriksbergs varv i Göteborg. Hon var ursprungligen inte avsedd som ett örlogsfartyg, utan som ett handelsfartyg. En orolig omvärld gjorde att flottan övertog kontraktet och fartyget konstruerades om till minfartyg. Namnet fick hon efter flottans gamla ankringsplats intill en ö med samma namn, intill Muskö i Stockholms skärgård.
HMS Älvsnabbens långresa 1966-1967. Foto: Marinstabens pressavdelning (serie K 2)
Under 1950-talets början fick fartyget en ny roll som utbildnings- och långresefartyg. Långresorna utgjorde en del av utbildningen av nya sjöofficerare. När Älvsnabben lämnade Karlskrona 1966 fanns det 284 förväntansfulla sjömän ombord. 97 av dem var officersaspiranter. Bland de inmönstrade fanns även dåvarande H.K.H. Kronprinsen, H.M. Konung Carl XVI Gustaf. Det var en lång resa som väntade, nästan ett halvår till sjöss innan man skulle återvända till Sverige. Det skulle bli en världsomsegling, den fjärde i ordningen för flottan. Förutom utbildning och övningar skulle ett antal officiella besök göras längs vägen. I Marinstabens arkiv finns det en karta som visar hur färdvägen var planerad och vilka besök som skulle göras.
Dåvarande H.K.H. Kronprinsen, nuvarande H.M. Konungen. Foto: Marinstabens pressavdelning (serie K 2)
Långresan 1966/67 är väl dokumenterad. I fartygsarkivet finns förutom fartygschefens rapporter även däcksloggböcker bevarade. I dessa kan man dag för dag följa fartygets framfart över haven. Anteckningarna är kortfattade men ger, förutom detaljerade uppgifter om väderlek och position, en översiktlig bild över vad som har skett ombord. De berättar om vilka hamnar som har anlöpts och vilka ceremoniella åtgärder som har genomförts, t.ex. hur många skott som har skjutits i salut och om saluten har besvarats. Man kan även läsa om vilka personer som gått ombord på fartyget, t.ex. i samband med flottbesök i en viss hamn. Även vardagliga händelser antecknades, t.ex. vilka övningar som har genomförts eller vilka sjömän som var sena tillbaka efter landpermission. Av loggböckerna framgår att Julen 1966 firades utanför Ceylons (Sri Lanka) kust. Nyår firades vid Cocos-öarna. Vid midnatt slog man åtta glas på skeppsklockan för det gångna året samt åtta glas för det kommande året. Svensk lösen avgavs med två skott.
Det finns även anteckningar som kan verka kryptiska för den oinvigde. På eftermiddagen tisdagen den 27 december, då Älvsnabben passerade ekvatorn, kan man t.ex. läsa att ”Löpar-Nisse” embarkerat (gått ombord) kl. 12.45. Han debarkerade (steg av) kl. 13:10. Det hela rör sig om en munter tradition där obefarna sjömän (som inte har korsat ekvatorn tidigare) ska döpas och upptas i Kung Neptunus mönsterrulla. Löpar-Nisse var kungens sändebud vilken kungjorde att dopet var nära förestående. Enligt loggboken förrättades dopet den 5 januari 1967. När fartyget passerade ekvatorn nästa gång (20/2) ombordsteg åter Löpar-Nisse för att utdela ekvatorsdiplom till de nu befarna sjömännen.
Däcksloggbok eftermiddagen den 5 januari 1967. Fartyg och fartygsförband Karlskrona, Älvsnabben (serie D 1)
Däcksloggböckerna vittnar även om tragiska händelser. Under resan från Hawaii till San Fransisco, den 9 mars 1967, saknades en av högbåtsmännen. Man befarade att mannen hade fallit överbord. Fartyget vände om och sökning inleddes, dock utan resultat. På kvällen samlades besättningen på livbåtsdäck och flaggan sänktes till halv stång.
Älvsnabbens långresor är också rikligt dokumenterade i bild. Enligt slutrapporten över resan tjänstgjorde två värnpliktiga furirer som stillbildsfotografer samt en värnpliktig filmfotograf från Sveriges Radio. Fotograferna nämns inte vid namn. Enligt rapporten togs 7500 stillbilder. Flera av dessa finns bevarade i Marinstabens arkiv, pressavdelningen.
Rakning och klippning inför ekvatorsdop den 5 januari 1967. Foto: Marinstabens pressavdelning (serie K 2)
Läkarundersökning och intagande av medicin. Foto: Marinstabens pressavdelning (serie K 2)
Dopet. Foto: Marinstabens pressavdelning (serie K 2)
Huvuddelen av flottans långresor 1953-1980 skedde med Älvsnabben. Sammanlagt skulle det bli 25 långresor med fartyget. Hon utrangerades 1982 och skrotades i Karlskrona 1982-1984. Det nybyggda minfartyget Carlskrona övertog rollen som skol- och långresefartyg.
Älvsnabben i Sydney, Australien. Foto: Marinstabens pressavdelning (serie K 2)
Källor:
Fartyg och fartygsförband Karskrona, Älvsnabben.
Kungl. Sjökrigsskolan 100 år, Del III. Stockholm 1967
Marinstabens pressavdelning
Chefen för marinen, informationsavdelningen
Visa alla månadens dokument
