Den 9 januari gick isen upp i en storm. Ur stånd att anfalla den vägen måste kungen hitta ett annat mål. Det fick bli Norge. Det var ett lyd-rike under Danmark och föreföll svagt eftersom de flesta av landets trupper befann sig utomlands.

Planen var att Karl XII med 3000 man skulle anfalla Kristiania (Oslo) från öster och general Mörner från söder med 5000 man. Fälttåget påbörjades den 22 februari 1716. Svenskarna mötte oväntat motstånd i Gilleråsen nordost om Kristiania och fick därför vända söderut. De båda svenska kårerna strålade samman i Hölen den 8 mars för att sedan gemensamt gå norrut.

Norrmännen trodde inte att de skulle vinna ett regelrätt fältslag. Istället utrymde de Kristiania, förstärkte fästningen Akershus i stadens utkant med rikliga förråd och riktade in sig på att förhala kriget tills det kom förstärkningar från Danmark. Den 10 mars tågade svenskarna in i Kristiania utan större motstånd.

Den svenska armén hade i hastigheten inte fått med sig något belägringsartilleri och kunde därför inte erövra Akershus. Från fästningen bombarderades de svenska ställningarna, prickskyttar sköt på alla som kom för nära och norska trupper kring staden ägnade sig åt gerillakrigföring. Det starka norska motståndet var lika imponerande som det var demoraliserande för svenskarna. I mitten av april gick isarna upp och danska fartyg kunde ta sig in till Kristiania. Läget ansågs ohållbart och natten till 19 april gav sig svenskarna av. De norska trupperna nöjde sig med att förfölja på håll. Reträtten gick långsamt, men när ett försök att erövra Fredrikstens fästning inte lyckades och danskarna dessutom vann en förkrossande seger till sjöss vid Dynekilen utrymde svenskarna Norge med början den 28 juni.



En del av spionaget på 1700-talet var att snappa åt sig fiendens postsäckar och läsa breven. I danska riksarkivet finns flera volymer med sådana uppsnappade svenska brev från fälttåget 1716. Det rör sig om officiella skrivelser med ordrar och rapporter men också vanliga soldaters brev hem. Krigs-arkivet har avskrifter av några av dem. Här ett stycke ur ett brev från fältväbel Berent Langh, 27 år, till sin mamma Maria Andersdotter Lindberg, daterat Kristiania 19 mars 1716.

Anna Svenningsson



Västra gränsen 1716-1718. Karta över sydöstra Norge med befästningsanläggningar, förbindelseleder och svenska och norska posteringar. Svenska vakttorn uppförda år 1717.


Översiktskarta till Karl XII:s infall i Norge 1716. Kartan tillhör en beskrivning av kriget av okänd författare i samlingen Stora Nordiska kriget.

Källor:
KrA, Sveriges krig 14: 4a
KrA, Stora Nordiska kriget 16:23 b och 17:21a

Visa alla månadens dokument