Förra gången ett stort museum byggdes på denna lilla halvö tog det också långt tid innan allt var klart och bygget kunde dra igång. 1846 tillsattes Kommittén angående uppbyggande av Nationalmuseum, som arbetade i ett par år med att färdigställa budgetförslag, ritningar med mera. Färdigt att inviga var museet inte förrän 1866.
Kommitténs arkiv finns i Riksarkivet Marieberg och innehåller sju volymer med handlingar. I det ingår den här skissen över Blaiseholmen, med det som då kallades Kyrkholmen i fokus. Namnet kom av den kyrka som tidigare låg där, men som på 1820-talet hade brunnit ned. Istället beslutades att Nationalmuseum skulle byggas på platsen där kyrkan varit.
På andra sidan den lilla kanalen ser vi Sillhovet, som kallades så för att man packade fisk där i äldre tid. Kanalen finns inte kvar längre, utan fylldes igen när museet skulle byggas. Kyrkholmen hänger därför numera helt ihop med Blasieholmen.
Dokumentet finns i arkivet från Kommittén ang uppbyggande av Nationalmuseum (ÄK 438), vol. 4, Riksarkivet Marieberg.
Visa alla månadens dokument
