Det finns endast en gravsten kvar på den gamla kyrkogården som tillhörde hospitalet i Vadstena. Utanför kyrkogården finns en liten park bevarad, där hospitalets första klass manspersoner kunde vandra omkring för rekreation. Det nya hospitalet, eller Birgittas sjukhus som det kom att kallas byggdes precis invid den gamla kyrkogården på 1940-talet. Idag är hela området ombyggt för offentlig verksamhet. Men Lars Vilhelm Gahnes gravsten står fortfarande kvar i utkanten av området.
Gahnes gravsten

Vem var han då?
Bland journalerna hittar vi Gahnes journal. Han led av epilepsi och därför hade han hamnat på Sjukhuset i Visby där han var född. Han genomgick där "profkuren" och befanns lida av sinnesslöhet och epilepsi. Således hamnade han på Vadstena centralhospital, som hade ett upptagningsområde i hela södra Sverige.
Till Vadstena kom han den 23 juni 1854, 17 år gammal. Bland intagningshandlingarna finns brevet från läkaren på Visby lasarett, som intygar att pojken är sjuk och behöver vård. Det var han som intygade att pojken genomgått "profkuren", annars hade han inte fått åtnjuta vården vid hospitalet.
Journalen beskriver den korta tid han spenderade i Vadstena innan han avled den 11 december 1857.

Gahnes intagningshandlingar Gahnes journalGahnes journal sidan 2
Klicka på bilderna för att se förstoring

I kyrkböckerna får vi reda på att Lars Wilhelms far Jöns Peter Gahne var handlare i Visby, och modern Anna Magdalena Lyth avled 1852 i rödsot. Brodern var handlare och borgare och det kanske inte var så märkligt att en välbeställd familj bekostade en gravsten till hans minne.
(Visby stadsförsamlings kyrkoarkiv A I: 45, s 287)


Vadstena hospital blir Birgittas sjukhus arkiv
När man från 1825 beslöt inrätta centralhospital i Sverige blev Vadstena det första. Den förste överläkaren i Vadstena blev dr Georg Engström, och även om han inte var psykiatriker (yrket fanns ännu inte i Sverige) så var han mycket intresserad av själens sjukdomar. Han hade en stor boksamling och reste ofta utomlands till England och Tyskland för att lära sig mer. Han var den förste i Sverige som skrev journaler för patienterna. Dessa är (svårlästa) men mycket omfattande. Han utreder eventuell ärftlighet och alla symptom och beskriver patientens uppförande och humör, aptit, ork och hur denne sover.

Engström efterträddes av dr Ludvig Hjertstedt och han fortsatte journalföringen, men inte så utförligt som företrädaren. Däremot kom hospitalet att utvidgas i storlek under Hjertstedts tid. En del säger att han brydde sig mer om utvecklingen av sjukhuset än patienterna.

Birgittas sjukhus arkiv förvaras på Landsarkivet i Vadstena och är uppdelat i olika delar bland annat styrelsens, sjukhusintendentens och överläkarens arkiv. Journaler finns levererade till Landsarkivet tom 1892 för kvinnor och 1899 för män. Resten av journalerna finns hos Regionarkivet i Linköping. Man söker dem på avställningsår, dvs. när patienten lämnade sjukhuset eller avled. I Landsarkivet förvaras död- och begravningsboken för Vadstena hospitalsförsamling. Den omfattar tiden 1745-1961. Den finns tillgänglig digitalt bland kyrkböckerna, dock endast till 1913. Denna kan vara en hjälp om man söker en anhörig där man funnit en anteckning i husförhörslängden: "vårdas vid Vadstena hospital".

Karta över Vadstena där hospitalets område finns med 

Klicka på bilden för att se förstoring

Handlingar ur Birgittas sjukhus arkiv, Överläkaren mans, vol. F I: 11 (intagningshandlingar) och F II c: 8 (journal), samt detalj av karta från 1854 som visar var den gamla begravningsplatsen låg, dvs. hospitalets kyrkogård.

Visa alla månadens dokument