Vid Landsarkivet i Härnösand finns arkiven efter lappfogdarna i Norrbottens och Västerbottens län. Lappfogdarna hade många olika uppgifter. De skulle vaka över renskötseln, att förordningar som rörde rennäringen följdes och att administrera de renbetesland som kronan ägde. Men de skulle också verka för ett gott förhållande mellan den bofasta befolkningen och samerna. Lappväsendet, med lappfogden i spetsen, var statens representanter ute i landet. Organisatoriskt sett tillhörde lappfogden landskontoren vid länsstyrelserna. Titeln lappfogde ändrades 1963 till förste konsulent.
Den första gången en lappfogde omnämndes var redan på 1400-talet, men det lappväsende man talar om i modern tid inrättades i slutet av 1800-talet. Lappfogden i Norrbottens norra distrikt började sin verksamhet 1882, lappfogden i Jämtlands län började sin verksamhet 1885, Norrbottens södra distrikt 1893, Västerbottens län 1895, Norrbottens östra distrikt 1899 och Norrbottens norra distrikt 1907. Lappfogdeinstitutionen upphörde 1971 då den organisatoriskt inordnades i lantbruksnämnderna, där det inrättades så kallade rennäringsavdelningar.
I Norrbottens östra distrikt tjänstgjorde Ragnar Pappila som lappfogde mellan åren 1932-1935. En hel del av de inkomna skrivelserna till lappfogdeämbetet rörde handel med renkött och denna skrivelse kom från Reisen Hotell och Restaurant på Skeppsbron i Stockholm. De informerar om en genomförd ”Renvecka” där alla rätter som serverades mellan den 6-11 februari 1933 var tillagade av renkött.
Klicka här för förstoring (pdf)
Ur Lappfogdens i Norrbottens östra distrikt arkiv, volym E:1
Månadens dokument februari, Landsarkivet i Härnösand
Visa alla månadens dokument
