De vitmålade väggarna är klädda med hyllor av ek där forskare och besökare på egen hand kan ta del av förteckningar och kataloger. Intill väggen mot forskarsalen finns den något förhöjda och svagt rundade lånedisken. Den ljusa tonen fortsätter in i forskarsalen där väl tilltagna ekbord kompletteras av stolar med röd klädsel. Men den funktionella och nya inredningen passar ändå fint till byggnaden i övrigt, vilken inte nämnvärt förändrats sedan den stod färdig 1947.
Forskarexpeditionen oktober 2006.
Interiörbild från forskarsalen, eller ”forskarskrubben”, i Generalstabens hus på Riddarholmen. Foto i slutet av 1890-talet.
Men funktionell, ljus och luftig har forskarsalen inte alltid varit. På ett fotografi från 1890-talet ser vi den första kombinerade forskarexpeditionen och läsesalen, som tillsammans med Generalstaben ännu låg i Schering Rosenhanes palats på Riddarholmen. Personerna på bilden skriver eller läser. Någon lyfter ner en volym från en av hyllorna och längst till höger, intill fönstret, ser vi också en kvinna. Kanske är det kartkopisten, fröken Signe Quennerstedt eller skrivbiträdet fröken Hustedt, men därom vet vi inget säkert.
Läsesalen - eller forskarrummet - hade fem platser, men för att ett arbete där alls skulle kunna bedrivas ”någorlunda bekvämt” var det egentligen endast plats för tre personer. Att det nu är så många som tretton personer i detta rum avslöjar att det är för det särskilda fotograferingstillfället man till bristningsgränsen fyllt rummet eller ”forskarskrubben”, som lokalen mera inofficiellt kallades.
Den kombinerade forskarexpeditionen och forskarrummet var ingen lokal som var planerad, än mindre byggd för sitt ändamål. Det var ett rum bland andra som Generalstaben och Krigsarkivet utnyttjade i Rosenhaneska palatset. Även sedan man 1882 beslutat att hålla arkivet öppet också för allmänheten fortsatte man att använda samma lokal. Visserligen var tillströmmingen av utomstående forskare ännu jämförelsevis liten, men med tiden blev de fler och utrymmesbristen alltmer besvärande. Härtill kom bristfälliga och överfyllda arkivmagasin. Att krigsarkivarie Johannes Petrelli var bekymrad är knappast överraskande. Redan i sitt tal vid Krigsarkivets hundraårsjubileum 1905 framhöll han den besvärliga lokalsituationen, där särskilt forskarrummet blev föremål för hans synpunkter:
Sämst är dock forskarrummet, vilket, dragigt och kallt, icke är annat än en avbalkning mellan hyllorna i ett av förvarings-rummen /…/ Man bör komma dit ut en vinterdag och se hur kartkopisten, fröken Signe Quennerstedt, uppkrupen i fönstret för att dels erhålla plats för kartbladet, dels åtkomma en smula dager, med en stor gul och röd randig filt surrad om magen och knuten om ryggen för att ej förkylas av den iskalla väggen.
Men det skulle dröja till i januari 1927 innan Krigsarkivet kunde ta i bruk en ny forskarsal, som tillsammans med arkivmagasinen inrymdes i det nyss uppförda Generalstabshuset på Östermalmsgatan, det så kallade ”Grå huset”. Förutom att magasinskapaciteten ökade till det dubbla jämfört med förhållandena på Riddarholmen och att en särskild konserveringsavdelning tillkom, fick man nu också en större och betydligt mer ändamålsenlig forskarsal. Den byggdes och inreddes just för sitt ändamål, vilket också framgår av fotografiet från 1930. Här finns inga hyllor med arkivhandlingar. Däremot finns flera forskarbord och plats för referenslitteratur på hyllorna längst till höger. Belysningen är visserligen med nutida mått sparsam; små bordslampor och något större taklampor med elegant utformade porslinskupor. Men det är en rejäl förbättring jämfört med de tidigare förhållanden, där man var hänvisad till dagsljus och fotogenlampor.
Värt att notera är att man ännu har expeditionsdisken i forskarsalen, vilket inte nämnvärt tycks störa de forskande herrarna på bilden. Sittande närmast ses översten C A Falkenberg och den vithårige mannen i mitten är föreståndaren för forskarsalsexpeditionen, den f.d. överstelöjtnanten vid Kronobergs regemente Olof Fredrik Bratt.
Forskarsalen i Generalstabsbyggnaden, det så kallade ”Grå huset” på Östermalmsgatan 1930.
Forskarsalen på Banérgatan 64 i april 1955.
Krigsarkivets tredje forskarsal i institutionens första egna ämbetsbyggnad invigdes 1947 (arkitekt Cyrillus Johansson). Den var vid invigningen den modernaste forskarsalen bland Stockholms arkivinstitutioner och kanske i landet överhuvudtaget.
På bilden ovan till höger ser vi forskarsalen i april 1955: dagsljus från stora fönster till vänster, tre forskarbord i bredd, försedda med från taket lågt hängande lampor i plåt eller möjligen koppar, fasta hyllor för referenslitteratur, gångmatta på det blankpolerade trägolvet.
Nytt är också att forskarsalsexpeditionen är förlagd utanför läsesalen. Här ser vi vid bordet närmast ryttmästare Sven Wavrinsky, som var en av de två kvarvarande arkivofficerarna som ännu tjänstgjorde i Krigsarkivet. Intill honom och i bakgrunden finns referenslitteratur och olika kortregister till samlingarna.
Forskarsalsexpeditionen på Banérgatan. Sittande närmast fotografen, ryttmästare Sven Wavrinsky.
Forskarexpeditionen i juli 2006 före ombyggnaden.
Med åren blev hyllorna fler. Forskarsalen fick nya möbler och ny armatur. I expeditionen placerades en hög lånedisk av närmast ”diversehandelskaraktär”. Men karaktären och känslan av sent 40-tal och tidigt 50-tal förblev sig lik och till och med ökade i takt med att andra arkivinstitutioner byggde om och byggde till.
Men nu har alltså också Krigsarkivets forskarexpedition och forskarsal anpassats till nutiden. Men detta på ett sätt, som säkert gör att de flesta ändå kommer att känna igen sig. Ty den speciella stämning av diskret värdighet som är förknippad med en gammal institution, som dessutom i över femtio år haft sina lokaler i en och samma byggnad, försvinner inte genom en begränsad ombyggnad. Den finns kvar och torde ha goda förutsättningar att leva vidare också i framtiden.
Översta delen av ordningsregler för forskarsalen som kom att gälla från 1927. Reglerna är undertecknade av chefen för Generalstabens krigshistoriska avdelning, majoren sedermera överstelöjtnanten Carl Bennedich.
Nuvarande ordningsregler för forskarsalen.
Källor och litteratur
Jan Dahlström: ”Krigsarkivet och forskarna” i
Krigsarkivet 200 år (2005)
Leif Gidlöf, ”Från kartcentral till arkivmyndighet.
Krigsarkivet 1874-1943” i Krigsarkivet 200 år (2005)
Krigsarkivets ämbetsarkiv, Instruktion för arbeten i
Krigsarkivet, D XI:vol. 1
Gruppfotosamlingen, Krigsarkivet
