Vid Krigsakademien på Karlberg fanns följaktligen flera ämnen med tillhörande ritkurser. För att förbereda kadetterna, främst inför ämnet kartritning, gavs det undervisning i frihandsteckning i de två första årsklasserna. I tredje årsklassen tog kartritning vid och särskilt duktiga kadetter fick efter lärarens anmälan och guvernörens prövning "bivista öfre Afdelningens Topografiska Ritlektioner på de för Teckningen utsatte Lektionstimmar".
Vikten lades från början på landskapsteckning men kadetterna fick under teckningslektionerna också övning i skrivkonst och i viss mån konstruktionsritning. Till Krigsakademien hämtades även in modeller av skepp från Karlskrona och befästningsmodeller från Fortifikationen, som kadetterna ålades att rita av. Dessa modeller, liksom gravyrer som återgav olika befästningssystem, de klassiska kolonnordningarna och olika typer av artilleripjäser, användes flitigt i undervisningen fram till 1840-talet.
Ofta fick kadetterna färglägga sina ritningar och därigenom fick de övning i att hantera en pensel. Det gällde att utföra ritningar och bilder föreställande "allehanda figurer, vinklar och paralela linier och lära sig väl hålla Contouren samt vinna en jemn men driftig pensel". Risken fanns dock, att man med färg försökte dölja ett osäkert ritningsarbete. Det är först när man studerar 1860- och 70-talets elevritningar som det märks en inriktning mot en mer exakt teckningsteknik samtidigt som det blir ovanligt med akvarellerade ritningar.
Officer till häst, tecknad av Carl Stefan Bennet och uppvisad vid officersexamen hösten 1818. Bennet lämnade 1838 den militära banan för att på heltid ägna sig åt konstnärlig verksamhet. Penna i svart, laverad i grått.
Den åskådligaste bilden av Krigsakademiens teckningsundervisning ger de olika elevritningarna inom skilda fack som skulle uppvisas vid slutexamen. Här finns artilleriritningar och befästningsritningar, byggnadsritningar och kartritningar, trädstudier och landskapsbilder. Någon gång förekommer även figur- och djurstudier, som Carl Stefan Bennets laverade pennteckning föreställande en officer till häst.
Teckningsstilen, särskilt under första hälften av 1800-talet, är också påfallande konstnärlig. Stor vikt har lagts vid färgläggning, skuggor och dagrar. Ett exempel på detta är den elegant akvarellerade ritningen nedan, som visar ett befäst torn i natursten. Ritningen är utförd av kadetten Carsten Adolf Warberg och uppvisades vid slutexamen hösten 1803.
Landskapsteckningarna är i regel mindre till formatet, ofta utförda i blyerts och någon gång i akvarell. Många kommer också nära förbilderna i Jacob och Carl Gustaf Gillbergs teckningslära Principer uti Landskaps teckningen för Cadetterna vid Kongl. Krigs Academien från 1792. Ett exempel på detta är kadetten Axel Ludvig Rappes noggrant tecknade vy över ett kuperat och skogsklätt landskap med vattendrag och byggnader i förgrunden. Rappe utexaminerades i september 1818 med betyget "utmärkt väl" i teckning.
Innehållet i teckningsundervisningen på Karlberg förändrades inte mycket under 1800-talet. Antalet timmar reducerades däremot, trots att Krigsakademiens guvernör Nils Cronstedt redan 1797 föreslog att antalet teckningslektioner istället borde utökas.
Utbyggnaden av det civila skolsystemet och Krigsakademiens omorganisation till renodlad krigsskola medförde att flera civila och praktiska ämnen slopades. 1873 slutade man att undervisa i teckning, men i ämnen som artilleri, fortifikation och topografi fick karlbergskadetterna även i fortsättningen utföra ritningar.
Bo Lundström
Källor och litteratur
Krigsskolan, stabsavdelningen, skolexp., elevritningar, J I:10 (1803)
Krigsskolan, stabsavdelningen, skolexp. elevritningar, J I:24 (1818)
Krigsskolan, militäravdelningen, tjänstgöringsinstruktion, order m.m., D VIII (1797)
Ulla Ehrensvärd, Dessinatörlöjtnanter och tecknande kadetter i Karlberg slott och skola (1992)
Bo Lundström, Officeren som arkitekt och konstnär i det svenska 1800-talet (1999)
