G C von Döbeln har gjorts odödlig genom Runebergs "Fänrik Ståls sägner" och skildringen av slaget vid Jutas. Det var dock inte bara vid Jutas von Döbeln utförde militära bedrifter av betydelse. Hans hade en framgångsrik militära bana och slutade som generallöjtnant, men fick även uppleva stora motgångar. Mycket av detta avspeglas på olika sätt i hans personarkiv som förvaras här på Krigsarkivet (förteckning 766). Såväl karriär som liv höll dock på att få ett tidigt slut, när han träffades av en muskötkula i pannan vid slaget vid Porrassalmi 1789.
C G von Döbeln föddes den 29 april 1758 på säteriet Stora Torpa i Segersta socken, Skaraborgs län. Föräldrarna satte honom i skola för att bli präst, men han valde en annan bana.Under åren 1773-1775 var han sjökadett i Karlskrona och tog där officersexamen. Några år senare bytte han vapengren och sökte sig till armén. 1778 fick han anställning som sekund-löjtnant vid Sprengtportens värvade regemente i Stralsund. 1781 kom han i fransk tjänst, utmärkte sig under strider i Indien 1783 och utnämndes till kapten. Han kom kom sedan till Strassbourg, där han tjänstgjorde i garnisonen.
När Gustav III inlett kriget mot Ryssland 1788 återvände von Döbeln till Sverige och och anställdes som adjutant hos chefen för Savolaks-brigaden, överste Curt von Stedingk. Stedingk hade också tjänat den franska kronan och utmärkt sig under det amerikanska frihetskriget.
Några år efter detta krig, som så när kostat von Döbeln livet, utnämndes han till överstelöjtnant vid Västgöta-Dals regemente, men förflyttades snart till Skaraborgs regemente. 1805 befordrades han till överste och sekundchef vid Nylands infanteriregemente. När kriget mot Ryssland bröt ut 1808 fick han befälet över Andra brigaden, vars kärna utgjordes av Björneborgs infanteri-regemente. Under kriget 1808-1809 utmärkte sig von Döbeln vid flera olika tillfällen, t ex vid Lappo den 14 juli 1808, vid Jutas 13 september 1808 och vid överförandet av svenska trupperna från Åland till Grisslehamn vårvintern 1809.
von Döbeln var mycket missnöjd med det nya politiska läge som uppstått genom 1809 års statsomvälvning, något som han då och då gav uttryck för i misantropiska eller gallsprängda omdömen i ord och skrift. Carl XIV Johans inträde på scenen innebar dock nya möjligheter. 1812 fick von Döbeln i uppdrag att organisera Norra skånska infanteriregementet. År 1813 utnämndes han till generallöjtnant och vid Sveriges inträde i kriget mot Napoleon samma år, erhöll von Döbeln chefsskapet för Tredje svenska arméfördelningen. Fälttåget i Tyskland slutade dock illa för von Döbeln. Efter att ha undsatt staden Hamburg utan klara order från kronprins Carl Johan, dömdes von Döbeln till arkebusering. Han benådades dock till en tids fängelse på Vax-holms fästning. Allt som allt påverkade händelsen inte hans ställning eller anseende på sikt.
Von Döbelns personarkiv innehåller korrespondens, levnadsbeskrivning, dagböcker, räkenskaper och uppsatser mm. Genom att han under vissa perioder var en person i händelsernas centrum, innehåller också arkivet många dokument som på ett eller annat sätt är relaterade till tidens viktigare händelser och personer. Ett exempel på detta utgör hans relation (berättelse) från slaget vid Porrassalmi den 13 juni 1789, som visas här i montern. Denna drabbning, som slutade med svensk seger var avgörande för den svenska arméns ställning i Finland. Genom att Savolaksbrigaden lyckades avvärja ett ryskt anfall räddades arméns huvudförråd i S:t Michel från att falla i fiendens händer. Drabbningen fick även stor psykologisk betydelse för den svensk-finska armén, dels genom att den vunnits mot en mycket överlägsen styrka, dels för att den var den största framgång svensk trupp haft sedan Karl XII:s dagar.
von Döbelns relation från Porrassalmi är mycket utförlig och innehåller även skisser och kartor. Läsaren får även von Döbelns egen version av hur som han - halvblind och med en muskötkula i pannan - med en läkare och en officer vid sin sida skriver en blodstänkt rapport till brigadchefen Curt von Stedingk.
Kartan, som ingår i von Döbelns relation från slaget vid Porrassalmi, visar slagfältet och svenskarnas respektive ryssarnas ställningar. (Georg Carl von Döbelns arkiv, volym 13).
Litteraturtips:
Gunna Artéus (red); Gustav III:s ryska krig (Stockholm 1992)
Alma Söderhielm; "Georg Carl von Döbeln" (Stockholm 1937)
Sture Waller; "Georg Carl von Döbeln" (Lund 1947)
