Från 1500-talet till långt in på 1800-talet utövade de så kallade Barbareskstaterna - Marocko, Algeriet, Tunisien och Tripolis (nuvarande Libyen) – sjöröveri mot främmande handelsfartyg på Medelhavet. För att handelsfartygen inte skulle bli överfallna betalade många länder höga summor som tribut till dessa stater. Sverige var ett av de länder som drabbades av piraterna. Första gången landet betalade tribut var 1729.
Den 15 april 1741 skrevs ett ”Freds Commercie och Navigations Tractat” mellan Sverige och Tripolis, som då var en turkisk vasallstat. Traktatet bestod av 24 artiklar. Av artikel 2 framgår att både svenska och tripolitanska fartyg skulle få ”fritt och obehindrat fahra öfver Sjön samt idka handel på hvad Konungariken och Landskap de behaga utan att visitera, hindra eller molestera det sjöfolket eller passagerare af hvad Nation de vara måge”.
Första sidan av fredstraktatet (handels- och sjöfartstraktat) från 1741 mellan Sverige och Tripolis (nuvarande Libyen). (ur Cederströmska arkivet, volym 28.)
Detta var under den fredliga paschan (eller baschan som man sa i Sverige) Ahmed I av familjen Karamanlis. Flera av hans efterträdare ur samma familj följde i den äldres fotspår. Men 1795 tillsattes Jussuff Karamanlis som skulle visa sig vara en riktig tyrann. Fredstraktatet från 1741 bröts och svenska handelsfartyg kapades återigen. Besättningar togs till fånga. Stora summor i form av ”presenter” krävdes av den svenska regeringen. När dessa inte lämnades, inom den av paschan stipulerade tiden, kapades fler fartyg.
Under fredsförhandlingarna mellan Sverige och Tripolis under åren 1796-1802 skrevs en hel del brev mellan paschan Jussuff Karamanlis och konteramiralen Rudolph Cederström.
(ur Cederströmska arkivet, volym 28.)
Efter flera års förhandlingar, med nya fredstraktat som bröts, skrev slutligen båda parter under ett avtal den 2 oktober 1802. Traktatet innebar att Sverige fick betala en tribut på 650 000 riksdaler samt att lösen betalades för de svenskar som varit i fångenskap.
Ingrid Karlsson
Karta från 1745 som visar staden Tripoli. Ett av fartygen i hamnen är ett svenskt handelsfartyg (vid bokstaven G). Det svenska örlogsfartyget Fama vakar samtidigt ute på redden. Vid bokstaven K syns turkiska ”rövarfartyg”. (ur Sjökarteverket, Hydrografiska kartor, Litt. N:1)
Källor:
Cederströmska arkivet, volym 28
Jacob W.F. Sundberg: Om kaparkriget (ingår i Tidskrift i Sjöväsendet, N:r 2, 2009)
Björn Gäfvert: Swedish Troops in International Cooperation (ingår i Solidarity
and Defence utgiven av Militärhistoriska kommissionen 1995)
Lars Ericson: Lasse i Gatan (2006)
