Stockholm blir värdland
År 1909 deltog överste Viktor Gustaf Balck i den internationella olympiska kommitténs kongress i Berlin. Han verkade för att Sverige skulle bli värdland för de kommande olympiska sommarspelen 1912. Han lyckades också få igenom sitt förslag. Ett flertal officerare kom sedan att bli engagerade i förberedelserna och under själva spelen.
Det första spadtaget
Till de olympiska spelen behövdes en arena. Tanken var först, att på Östermalms idrottsplats i Stockholm, uppföra en provisorisk bana och en tillfällig läktare. Men den höga kostnaden för något som strax därefter skulle rivas, kändes bortkastat. Varför inte bygga något som kunde bli permanent? Till gagn för både idrotten och andra allmänna festligheter!
En byggnadskommitté bildades i vilken, bland andra, inte mindre än tre officerare ingick. Dessa tre var kaptenerna Karl A.B. Amundson och Carl Silfversparre samt den ovan nämnde översten Viktor Gustaf Balck.
Det första spadtaget till byggandet av Stockholms Stadion togs 23 november 1910.
Stenbyggnaden uppfördes vid Valhallavägen, på platsen för den gamla Idrottsparken, vars byggnader såldes eller flyttades till Östermalms idrottsplats. Stadion rymde 14 500 åskådare, men inför olympiaden anlades en provisorisk träläktare inuti. Detta gjorde att man kunde fylla den med ytterligare 6 500 åskådare. Även gräsmattor och banor anlades genom en officer - överste Sven Hermelin.
Invigningen av Stockholms stadion skedde lördagen 1 juni 1912, men då hade anläggningen stått färdig sedan augusti året innan.
Stockholms Dagblad 29 maj 1912. (Karl Amundsens arkiv, volym 15)
Invigningen av de Olympiska spelen 1912 på Stockholms Stadion. (Viktor Landegrens arkiv, volym 9)
Stockholms Stadion på Marathondagen 14 juli 1912. (Gruppfotosamlingen)
Den svenska olympiska organisationen
Organisationskommittén var den högsta myndigheten i vilken överste Balck var ordförande. I Organisationskommittén ingick även kapten Erik Frestadius, löjtnanten Gustaf Uggla och överste Sven Hermelin.
Man hade också en Inkvarteringskommitté där kapten Otto Bergström (som för övrigt hade varit tillförordnad krigsarkivarie åren 1883-1887) ingick.
Ordförande för Mottagningskommittén var den nyss nämnda kapten Erik Frestadius. I Förströelsekommittén ingick däremot inga officerare.
Den olympiska Organisationskommittén ordnade middag för de utländska ministrarna och andra prominenta gäster den 7 juli 1912 (Inviteringslista och menu). (Viktor Landegrens arkiv, volym 6)
Något som blev mycket uppskattat av deltagarna från de olika nationerna var nationsvärdarna och nationsvärdinnorna. Dessa hade till uppgift att bistå de utländska idrottsmännen. Nationsvärdarna/värdinnorna skulle obehindrat behärska respektive lands språk. Så kom till exempel kapten Viktor Landegren att bli värd för de serbiska och rumänska idrottstrupperna.
De olympiska spelen hölls mellan 6 och 27 juli. Sommaren 1912 var ovanligt varm och olympiaden kom att kallas ”Solskensolympiaden”, men det var kanske inte enda anledningen. I Stockholms Dagblad får arrangemanget stort beröm för sin fantastiska organisation!
Ingrid Karlsson
Kapten Viktor Landegren tilldelades både ”Olympiska Spelens medalj” och ”Olympiska Spelens Minnesmedalj” för sin insats som nationsvärd vid de Olympiska spelen i Stockholm 1912. (Viktor Landegrens arkiv, volym 6)
Källor:
Viktor Landegrens arkiv
Gruppfotosamlingen
Karl Amundsens arkiv
